För första gången har en rund och välbevarad koppartacka hittats i Sverige. Fyndet bedömdes först vara från bronsåldern, men analyserna visade något oväntat – metallen visade sig vara en legering typisk för järnåldern. Fyndet stärker teorin om långväga kontakter och handelsnätverk under denna period.
Runda koppartackor har tidigare hittats i Medelhavsområdet, i kontinentala Europa och längs Atlantkusten. De användes för att transportera metall under brons- och järnåldern. Nu har forskare vid Göteborgs universitet identifierat en liknande tacka som hittats i Särdal i Halland. Det är den första kompletta koppartackan som upptäckts från denna tid i Sverige.
Typisk för järnåldern
Forskarna trodde först att koppartackan var från bronsåldern, men genom kemiska och isotopbaserade analyser kunde de senare fastställa att metallen – en koppar-zink-tenn-blylegering – är typisk för järnåldern.
Tidigare studier har visat att förhistoriska metallföremål i Skandinavien ofta tillverkades av metall som kom från kontinenten. Det finns också belägg för att metallen under vissa perioder kom från specifika regioner.
– Då tog vi kontakt med ett team av polska forskare som fått liknande resultat när de analyserade ett arkeologiskt fynd av stavformade koppartackor i östra Polen, säger Serena Sabatini, arkeolog och forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Metallen troligen från Spanien
Tillsammans med de polska forskarna fortsatte arbetet med kartläggningen av föremålen. Analyserna visar att både koppartackan från Halland och de stavformade tackorna från Polen med stor sannolikhet har tillverkats av koppar från sydvästra Spanien.
– Likheten mellan föremålen är slående vad gäller kemisk sammansättning och typ av blyisotopsvärde, trots att de hittats så långt från varandra. Därför har vi dragit slutsatsen att de härstammar från samma handelsnätverk inom metallhandeln, som sträckt sig längs Europas Atlantkust, genom Kattegatt och Östersjöområdet, säger Linn Nordvall, doktorand vid Göteborgs universitet och arkeolog vid Kulturmiljö Halland.
Stärker hypotes om långväga handel
I studien har forskarna använt etablerade metoder inom arkeometallurgi, som analys av blyisotoper och spårämnen, för att undersöka metallens sammansättning och ursprung, det vill säga spåra gruvområdet där metallen utvanns.
– Det nya i denna studie är att vi gick ett steg längre. Genom att kombinera de erhållna uppgifterna med känd historisk och arkeologisk information lyckades vi föreslå ett historiskt sammanhang, både för koppartackan från Särdal och för de stavformade tackorna från Iława-sjöområdet i nordöstra Polen, säger Serena Sabatini och fortsätter:
– Med tanke på den slående likheten i metallens sammansättning i alla dessa artefakter har vi också kunnat stärka tidigare hypoteser om kontakter och nätverk i Östersjöområdet under den nordiska förromerska järnåldern.
Vetenskaplig artikel:
Iron age metal trade between the Atlantic and the Baltic Sea: new insights from the first complete plano-convex ingot found in Sweden and ingot rods from the Iława Lakeland in northeastern Poland, Journal of Archaeological Science.
