Rätt åtgärder krävs för att göra våra matvanor mer hållbara

Det är svårare att förändra vad människor äter än att minska matsvinnet. Det visar en studie från SLU som utvärderat effektiviteten hos åtgärder som ska öka miljömässigt hållbara matvanor.

För att nå flera av de miljömål som satts upp i politiken behöver våra matvanor förändras. Det handlar särskilt om att äta mindre kött och äta mer av livsmedel som är hållbart producerade. Staten kan använda olika verktyg för att påverka våra matvanor, så kallade styrmedel, men frågan är om de fungerar.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gjort en sammanställning av tidigare forskning för att ta reda på vilka åtgärder som fungerar för att minska matsvinn och främja mer miljövänliga matval, som ökad andel växtbaserade livsmedel och mer hållbart producerade produkter.

– De kostförändringar som behöver ske i den rika delen av världen kommer inte att ske av sig själva. Det krävs aktiva åtgärder från politiker och andra samhällsaktörer, säger Elin Röös, forskare inom hållbar matproduktion och konsumtion vid SLU, i ett pressmeddelande.

Lättare att minska matsvinn än att förändra vad människor äter

Studien, som bygger på 29 internationella forskningsöversiktsartiklar publicerade mellan 2018 och 2024, visar att flera åtgärder gör nytta. Det verkar dock vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.

Forskarna säger att detta kan bero på att matsvinnsfrågan möter färre kulturella och motivationsmässiga hinder.

Bland de åtgärder som granskades kom forskarna fram till följande:

• Informationskampanjer är mest studerade och kan öka medvetenheten, men leder sällan till varaktiga beteendeförändringar.
• Strukturella åtgärder – som att bredda utbudet av vegetariska alternativ, ta bort brickor i matsalar eller minska portionsstorlekar – verkar ge större effekt.
• Enkla påminnelser, till exempel skyltar vid servering, visar potential att minska matsvinn och i viss mån påverkan på matval.
• Att hjälpa människor att sätta upp mål och ge återkoppling på förändrat beteende kan fungera, men resultaten är osäkrare när de baseras på självrapporterat beteende.
• Ekonomiska incitament (exempelvis prisförändringar eller skatter) och utbildning är mindre utforskade, men bedöms vara lovande när de används på rätt sätt.

Kombinerade åtgärder behövs

Enligt forskarna verkar åtgärder som kombinerar påverkan på kunskap, möjligheter och motivation vara mest lovande. De betonar också behovet av att se helheten och samordna insatser inom miljö, hälsa, jordbruk och utbildning.

– Det var tydligt när vi gick igenom forskningen att fler och kraftfullare åtgärder behöver prövas, för att göra det lättare för människor att göra bra miljöval, säger Ylva Ran, forskare vid Institutionen för energi och teknik på SLU.

Vetenskaplig artikel:

Are interventions for environmentally sustainable dietary behaviours effective? A review, Environmental Research Food Systems.