Starkt folkligt stöd för att skydda planeten

Människor i flera delar av världen är positiva till det så kallade 30–30-målet, som syftar till att rädda den biologiska mångfalden. Det visar en studie där forskare undersökt opinionen i åtta länder. Stödet varierar dock mellan länder och påverkas av hur skyddet utformas i praktiken.

Vid FN:s biodiversitetskonferens COP15 i Montreal 2022 enades världens länder om ett globalt ramavtal för att bevara värdefull natur och minska utrotning av arter. Ett mål är att skydda 30 procent av jordens land, hav och vattendrag till år 2030.

I en studie har statsvetare undersökt hur det folkliga stödet för det så kallade 30–30-målet ser ut.

– Det är ett av de mest ambitiösa miljöavtal som någonsin förhandlats fram och kallas ibland för ”naturens Parisavtal”, eftersom det har en liknande symbolisk och praktisk tyngd för biologisk mångfald som Parisavtalet har för klimatet. Vår forskning visar att det finns ett brett stöd för att målet ska uppnås, säger Patrik Michaelsen, postdoktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Opinon i åtta länder

Forskarnas studie bygger på en opinionsundersökning som genomfördes under 2024 i åtta länder: Argentina, Brasilien, Indien, Indonesien, Spanien, Sverige, Sydafrika och USA. Över 12 000 personer deltog i undersökningen.

Deltagarna fick ange i vilken grad de stödjer en utökning av skyddade områden, både på land och till havs, i sina respektive länder. Utgångsläget skiljer sig åt mellan länderna, eftersom omfattningen av naturskydd varierar. I Sverige är redan ungefär 15 procent av ytan skyddad, medan länder som Argentina, Indien och Sydafrika skulle behöva tredubbla sina skyddade områden för att nå 30-procentsmålet.

– Trots att deltagarna informerades om att ett utökat naturskydd kan innebära kostnader för vissa grupper, som minskad avkastning för lantbrukare, var en stor majoritet positiva till 30–30-målet. Hela 82 procent i de åtta länderna ställde sig bakom att genomföra det. Stödet varierade från 90 procent i Brasilien till 66 procent i Sverige, säger Patrik Michaelsen.

Utformning av skydd avgör stöd

Studien visar dock att utformningen av riktlinjer för naturskydd har betydelse för hur starkt stödet blir.

– Att rika länder tar ett större ansvar för kostnaderna för ett utökat naturskydd ökar stödet för ett internationellt samarbete, både i de rikare och mindre rika länderna i vår undersökning. Om skyddet innebär högre skatter, privatiserad förvaltning eller att allmänheten stängs ute från naturen, så minskar stödet i många länder.

I studien undersökte forskarna också vad människor anser är värt att skydda i respektive land.

– Folk i allmänhet föredrar att skyddade områden placeras där naturvärden är störst framför ekonomiska eller sociala hänsyn, säger Patrik Michaelsen.

Vetenskaplig artikel:

Mass support for conserving 30% of the Earth by 2030: Experimental evidence from five continents, Pnas.