Höga halter av PFAS-kemikalier har hittats hos både skogssorkar och ugglor i Jämtland. En studie vid SLU visar att sorkarna kan ha fått leverskador och blivit mer mottagliga för sorkfeber till följd av föroreningarna.
För några år sedan undersökte forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, prover från olika förorenade platser på Frösön i Jämtland. De hittade PFAS i både djur, växter och jord.
I en ny studie har forskare undersökt hur kemikalierna påverkar djurens hälsa. Resultaten visar att de i vissa fall extremt höga halterna hos skogssorkar har orsakat leverskador.
Skogssork är Europas vanligaste däggdjur och har en viktig roll i ekosystemen.
– De utgör basföda för många stora rovdjur exempelvis rödräv, pärluggla och mårddjur. Vår studie bekräftar våra farhågor om effekten av de höga PFAS-halterna för sorkarnas och ekosystemens hälsa både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke som är universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet, i ett pressmeddelande.
Högre risk för sorkfeber
Leverskadorna har i sin tur troligen ökat sorkarnas mottaglighet för infektion med sorkfeberviruset. Andelen infekterade sorkar i området var bland den högsta som uppmätts i Sverige.
– I och med att skogssorkarna verkar ha högre infektionsrisk kan detta även påverka oss människor när vi kommer i kontakt med gnagarna. Vi behöver förstå bättre exakt hur PFAS påverkar sorkarna, andra djur och även människor i PFAS-belastade områden, säger Frauke Ecke.
Forskarna hittade även höga halter PFAS hos pärlugglor, men det är i dagsläget oklart hur de påverkas av kemikalierna.
– Eftersom pärlugglor är nomadiska och rör sig över stora områden bidrar de till att sprida PFAS ännu mer i landskapet, via sin avkomma, avföring och när de dör, säger Frauke Ecke.
Första fältstudien i Sverige
Det är första gången svenska forskare studerat hur PFAS påverkar däggdjur i ett naturligt ekosystem. Tidigare har hälsoeffekter bara observerats i laboratoriemiljö. Forskarna betonar dock behovet av mer forskning.
– PFAS innefattar en grupp industriellt framtagna kemikalier där i dagsläget över 4 700 ämnen ingår. Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut och där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens, professor vid SLU.
Vetenskaplig artikel:
Biomagnification and potential health effects of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in a terrestrial food web, Scientific reports.
