Det krävs mer än punktinsatser i digital källkritik för att långsiktigt stärka ungas motståndskraft mot desinformation. Trots olika undervisningsmodeller förbättrades elevernas källkritiska förmåga inte nämnvärt, visar forskning vid Uppsala universitet.
En studie har undersökt långsiktiga effekter av undervisning om desinformation i vanliga klassrum.
Tre olika undervisningsmodeller jämfördes: det digitala spelet Bad News som lär ut hur propaganda sprids i sociala medier, faktagranskningsverktyget Nyhetsvärderaren samt ämnesövergripande lektionsmoment inom bland annat samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild.
459 gymnasieelever i Sverige ingick i studien.
Källkritiken inte bättre efter tre månader
Trots att tidigare forskning visat kortsiktiga effekter, visar den nya studien att elevernas källkritiska förmåga inte förbättrats nämnvärt tre månader efter insatserna. Användningen av digitala verktyg som omvänd bildsökning var fortsatt låg, och många hade fortfarande svårt att känna igen vilseledande information.
Däremot visade studien att elever som tycker att det är viktigt att få tillgång till trovärdig information, och de som värderade demokratiska ideal högt, var bättre på att identifiera sann och falsk information.
– Resultaten visar att det inte räcker med enstaka lektioner eller spel. För att stärka ungdomars motståndskraft mot desinformation krävs mer långsiktiga och integrerade undervisningsstrategier, säger Thomas Nygren som är professor i didaktik vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Han fortsätter:
– Skolan har en central roll i att rusta unga för ett liv i en offentlighet där digital källkritik är avgörande för demokratiskt deltagande. Källkritiska övningar behöver vara något som dyker upp med jämna mellanrum i undervisningen i olika ämnen och på olika sätt.
Lärare efterfrågar material
I arbetet med Nyhetsvärderaren och ungas källkritik har Thomas Nygren ofta mött lärare som efterfrågar beprövat material för att undervisa om svåra frågor som desinformation.
På Nyhetsvärderaren finns färdiga lektionsupplägg, bildspel och lärarhandledningar för alla fem ämnen som använts i studien. Materialet är framtaget i nära samarbete mellan forskare och lärare och syftar till att på ett konkret sätt stötta undervisningen i digital källkritik och motverka vilseledande information och desinformation.
– Nu har vi resurser som är vetenskapligt prövade och enkla att använda i klassrummet. För att underlätta det finns allt undervisningsmaterial från studien fritt tillgängligt för lärare, säger Thomas Nygren.
Studien har gjorts med stöd av Skolforskningsinstitutet.
Mer om insatserna som jämfördes
Bad News – ett webbaserat spel där eleverna i par under en lektion får prova på att själva sprida desinformation. Genom att använda strategier som känslomanipulation, trollning och polarisering lär de sig känna igen vanliga propagandatekniker. Avslutande klassdiskussion fördjupar förståelsen.
Nyhetsvärderaren – ett digitalt självtest där eleverna individuellt övar på att bedöma nyheters trovärdighet. Testet tar cirka 20 minuter att genomföra och följs upp med gemensam diskussion i klassen om utmaningar i dagens nyhetsflöden.
Ämnesspecifika lektionsmoment omfattade tre lektioner inom ämnena samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild. Fokus låg på att integrera källkritik i ämnesundervisningen med hjälp av autentiska exempel och ämnesrelevanta diskussioner.
Vetenskaplig artikel:
Investigating the Long-Term Impact of Misinformation Interventions in Upper Secondary Education, Plos One.
