När forntida människor blev bofasta och började hålla tamdjur förändrades inte bara livet – även sjukdomar fick fäste. En ny dna-studie visar att djuröverförda smittämnen började spridas till människor för omkring 6 500 år sedan, i samband med migrationer av nomadiska grupper i Eurasien. Det är första gången detta har kunnat bevisas genetiskt.
När människor övergick från jakt och samlande till jordbruk ledde det till en kraftig ökning av zoonotiska sjukdomar – smittor som överförs från djur till människa. Det visar en internationell studie där forskare från bland annat Lunds universitet har analyserat dna från drygt 1 300 individer, med ett tidsspann på 37 000 år. Syftet har varit att kartlägga hur mänskliga patogener, smittämnen som till exempel bakterier och virus, utvecklats i Eurasien – en region där i dag 73 procent av världens befolkning lever.
Mer kontakt mellan människa och djur
Den mest dramatiska ökningen av sjukdomar skedde för 6 500–5 000 år sedan. Det sammanfaller med stora migrationsvågor från pastorala stäppfolk, nomadiska grupper som födde upp tamdjur, i Eurasien.
– Tidigare hypoteser har antytt att övergången från jakt och samlarliv till jordbruk och djurhållning skapade nya sjukdomsmiljöer — men det har saknats storskaliga, direkta genetiska bevis. Den här studien är den första som visar detta tydligt och påvisar hur patogener ökade i antal och diversitet i takt med fler kontakter mellan människor och djur, säger Nikolay Oskolkov, biologiforskare vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Migration drev på infektioner
Studien ger det första direkta beviset för att djuröverförda smittämnen började infektera människor för minst 6 500 år sedan, med en tydlig ökning för omkring 5 000 år sedan.
Forskarna förvånades av att zoonotiska smittämnen blev vanliga först tusentals år efter att boskap blev tamdjur. Detta tyder på att det framför allt var migration, snarare än omedelbar djurkontakt, som drev på spridningen av dessa sjukdomar.
– Vi trodde att det skulle visa sig snabbare i dna-materialet. Men studien förankrar tanken att många moderna infektionssjukdomar har sina rötter i förändringar i mänskligt beteende och att detta har format våra hälsoutmaningar än idag, säger Nikolay Oskolkov.
Immunitet utvecklades
Med jordbruk och bofast livsstil kom nya sjukdomar, men på sikt även nya anpassningar – till exempel genetiska mutationer som ökade överlevnadsgraden. Vi blev alltså först sjuka, varpå våra förfäder utvecklade immunitet över generationer.
– Resultaten kan förbättra vår förståelse av epidemiologisk övergång och hur tidigare livsstilsförändringar påverkade sjukdomsrisker. Detta kan i sin tur guida framtida forskning kring vaccinutveckling genom att ge perspektiv på mutationer som visat överlevnadsfördelar under historiens gång, säger Nikolay Oskolkov.
Vetenskaplig artikel:
The spatiotemporal distribution of human pathogens in ancient Eurasia, Nature.
