Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men ny forskning visar att det faktiskt är tvärtom. Omsorgen mellan generationer har fördjupats – och blivit mer känslomässigt laddad.
I en studie vid Malmö universitet har vardagsliv och omsorg mellan generationer undersökts. Genom djupintervjuer med mor- och farföräldrar, vuxna barn och barnbarn har forskarna samlat in ett omfattande material som belyser hur omsorg praktiseras och upplevs i vardagen.
– Vi ville förstå hur vardagsomsorg faktiskt ser ut och hur den förändrats över tid. Det handlar inte bara om att skjutsa barnbarn till träningar eller hjälpa till med läxor – utan om känslomässiga band och närvaro, säger Sara Eldén, professor i sociologi vid Malmö universitet och forskningsledare för projektet.
Formerna för omsorgen har förändrats
En av studiens centrala slutsatser är att välfärdsstaten inte har försvagat omsorgen inom familjen och mellan generationerna, men att formerna har förändrats.
Detta går på tvärs med den dominerande bilden av Sverige som ett land där familjebanden blivit svagare i takt med att samhället tagit över allt mer ansvar för omsorgen. I själva verket visar studien att relationerna mellan generationerna är starka – och ofta präglade av ömsesidighet.
– Vi behöver bra omsorgsinstitutioner, men det står inte i motsats till omsorgen mellan generationerna. Framväxten av välfärdsstaten stärker och möjliggör djupare relationer och familjeband, säger Sara Eldén.
Barnbarnen betyder mycket
En viktig aspekt av studien är att den lyfter fram barnbarnens perspektiv. Barnbarnen ser sig inte bara som mottagare av omsorg, utan också som betydelsefulla i sina mor- och farföräldrars liv.
– Det visar att generationerna fortsätter hänga ihop och gör omsorg för varandra på olika sätt i under livet, säger Sara Eldén.
Det ökade engagemanget är dock inte enbart positivt, enligt studien. Barn till äldre föräldrar känner sig ibland otillräckliga och har skuldkänslor för att de inte ger mer stöd och hjälp, medan många äldre uttrycker oro för den yngre generationen. Det framkom också att mor- och farföräldrar ibland upplever en press att ställa upp mer än de egentligen orkar.
– Vi ser en form av ”intensive grandparenting”, där far- och morföräldrar förväntas ställa upp. Det kan skapa slitningar och ambivalenta känslor, något som vi berättat om i en tidigare delstudie, säger Sara Eldén.
Människors liv i fokus
Enligt forskarna bidrar studien till att ompröva hur vi förstår omsorg i vår samtid. Det handlar inte enbart om praktisk hjälp, utan om relationer, känslor och ömsesidigt engagemang.
– Forskningen har varit bra på att beskriva stora politiska förändringar, men vi har velat zooma in på hur människor faktiskt lever sina liv. Det är grundforskning om våra föreställningar om samhället, och våra vardagliga praktiker. Det är viktig för att förstå hur samhället utvecklas, säger Sara Eldén.
Studien bygger på djupintervjuer med 63 personer från tre generationer – födda på 1940–50-talen, 1970–80-talen och 2000–2010-talen.
Vetenskaplig artikel:
Care biographies: Challenging narratives of declining intergenerational care within strong welfare states, Sociological Review.
