Gråbrun råtta kikar upp bland gröna växter på marken.
Brunråttan kan bli över 20 centimeter lång – utan svans. Det är Sveriges enda vilda råttart. Bild: Depositphotos
Artikel från forskning.se

Texten baseras på ett pressmeddelande. Läs mer om vårt innehåll.

Brunråttorna breder ut sig i storstäderna, men nu kan deras framfart hejdas. Forskare har utvecklat en ny metod som med hjälp av ljudvågor lurar råttornas hjärna och skrämmer bort dem – helt utan att skada djuren.

Problemen med råttor ökar i svenska städer, framför allt i Stockholms, Skånes och Västra Götalands län. Det handlar om brunråttan som trivs bra i källare och avlopp. Den gnager sönder byggnader och livsmedel, men kan också sprida virus och bakterier till människor.

Reflex får råttan att fly platsen

Samtidigt som råttorna blir allt fler har lagstiftningen mot kemiska bekämpningsmedel skärpts. Men nu har forskare vid Luleå tekniska universitet utvecklat en ny metod som bekämpar råttor utan att använda gifter eller skada djuren. Genom obehagliga ljudsignaler aktiveras råttornas flyktreflex, vilket får dem att lämna platsen frivilligt.

– Vi har utvecklat ett sätt att simulera akuta hot genom ljud för råttan. Det handlar inte om volym, utan om att påverka det undermedvetna med rätt typ av signaler så att råttan flyr, säger Örjan Johansson, professor i teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet i ett pressmeddelande.

Liknar eget varningssystem

I en forskningsstudie testades tekniken med ultraljud i ett flerbostadshus med kända råttproblem. Tester genomfördes i kontrollerade miljöer som ett rum, en korridor och en skrubb.

Ljudmönstren är designade för att aktivera råttans limbiska system – hjärnans centrum för rädsla. De efterliknar varningsljuden som råttorna själva skapar genom att gnissla tänder och toppvärdena överstiger 100 decibel på en meters avstånd. Tekniken bygger på flera års forskning inom bioakustik och ljuddesign.

– Det handlar om att lura hjärnan att tro att något farligt närmar sig, utan att det faktiskt sker. Till skillnad från enklare elektroniska avskräckare, som djur ofta vänjer sig vid, är dessa signaler designade för att skapa en reflexmässig reaktion, säger Örjan Johansson.

Fler djur reagerar på signaler

Studien ingår i en större forskningssatsning inom bioakustik där forskarna undersöker hur olika djurarter reagerar på ljud. Forskargruppen har även sett tidiga resultat på reflexmässigt flyktbeteende hos både myggor och marina däggdjur, som sälar, när de utsätts för artspecifikt utformade ljudsignaler.

– Vi ser lovande resultat hos flera arter, men råttor är de första djuren där vi kan visa vetenskapligt validerad effekt i praktiska tester. Vi arbetar nu vidare med att kartlägga exakt hur ljudsignalerna ska alstras effektivt och designas i relation till olika arters perception, säger Örjan Johansson.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera