En majoritet av svenskarna tycker att skolans viktigaste uppgift är att fostra demokratiska medborgare, visar en studie. Forskare tycker att debatten om skolan behöver bli mer saklig och mindre fixerad vid betyg och konkurrens.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt människors syn på skolans syfte, kvalitet och politiska inriktning. Resultatet visar att många tycker att det är skolans viktigaste uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Betydligt färre tycker att skolan i första hand ska förbereda elever för global konkurrens.
– Jag blev förvånad över att stödet för skolans demokratiska uppdrag fortfarande är så starkt, trots att den offentliga debatten i så stor utsträckning kretsar kring konkurrens, mätresultat och effektivisering, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Två konkurrerande skolideal
I studien tecknas bilden av två skolpolitiska ideal. Det ena är idealet om en nationell välfärdsskola, som betonar jämlikhet, samhällsgemenskap och demokratiskt medborgarskap.
Det andra är det globaliserade konkurrensskole–idealet, där valfrihet, marknadstänkande och internationella jämförelser dominerar.
Resultatet visar att opinionen tydligt lutar åt välfärdsskolan. Hela 65 procent vill förbjuda vinstdrivande företag att driva skolor. Många upplever att den svenska skolans kvalitet har försämrats över tid, samtidigt som en majoritet tycker att skolan i den egna kommunen fungerar ganska eller mycket bra.
– Det tyder på att bilden av skolan påverkas starkt av media och missbruk av internationella jämförelser som PISA. Men när medborgarna ser till egna erfarenheter är uppfattningen mer nyanserad, säger Sverker Lindblad.
Stödet för välfärdsskolan starkt bland äldre
Forskarna har analyserat människors åsikter om skolan i olika grupper. En dominerande grupp stödjer välfärdsskolan och är skeptiskt till marknadsmodellen. En mindre grupp förespråkar konkurrensskolan och en tredje har blandade känslor.
En särskilt intressant grupp är enligt forskarna de som är negativa till både vinstdrift och skolans demokratiska uppdrag. Där återfinns främst väljare på högerkanten.
– Vår analys visar att åsiktsskillnaderna inte bara följer partilinjer, utan också ålder. Stödet för välfärdsskolan är särskilt starkt bland äldre, medan yngre och medelålders väljare är mer splittrade, säger Sverker Lindblad.
Forskare efterlyser mer saklighet
Sverker Lindblad är kritisk till hur skoldebatten förs i dag och menar att det lyfts för få sakliga argument.
– Skolan reduceras ofta till en fråga om betyg och konkurrenskraft. Vi forskare har ett ansvar att bidra med perspektiv som nyanserar debatten. Vi behöver också lyfta fram att skolan har andra viktiga uppgifter för samhälle och individ som bildning, och att utbilda aktiva och kunniga medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Han tycker att forskare måste bidra mer med sakliga argument och kritisk prövning, i en tid när ytliga prestationskrav och ogenomtänkta åtgärder verkar ta över dagordningen i debatten om skolan.
Nu ska forskarna gå vidare med att analysera hur uppfattningar om skolan har förändrats över tid, från 1960–talet och framåt.
– Vi vill också förstå hur olika partiers syn på skolans uppdrag har förändrats. Det är avgörande för att kunna föra en mer konstruktiv skolpolitisk diskussion, säger Sverker Lindblad.
Rapport:
Spänningsfält i svensk skolpolitik – medborgarna mellan nationell välfärdsskola och globaliserad konkurrensskola, Göteborgs universitet.
