Forskare har identifierat ett skeppsvrak i Finska viken som Vasaskeppets lillasyster, Falken. Fartyget byggdes åt kung Gustav II Adolf och spelade en viktig roll i den svenska flottan – både i strid och som lyxigt transportmedel för högt uppsatta personer på 1600-talet.
Falken är det bäst bevarade exemplet på en kunglig pinass – ett snabbt, bekvämt och påkostat litet fartyg. Skeppet hade tre master, skulpterad utsmyckning, lång galjon i fören och kanonportar längs sidorna. Med en längd på cirka 35 meter och 16–20 kanoner, beroende på uppdrag, påminner fartyget om det större Vasaskeppet.
Vraket upptäcktes 1974 utanför Porkala i Finska viken. Trots tidigare forskning har fartygets identitet varit oklar fram till nu.
Oidentifierat vrak var Falken
En 3D-modell av vraket, framtagen av Finska marinarkeologiska sällskapet, har studerats av Niklas Eriksson som är lektor i maritim arkeologi vid Stockholms universitet. Han identifierade flera tydliga kännetecken som pekade på att vraket var ett krigsfartyg från tidigt 1600-tal. Genom forskning i Riksarkivet kunde han slå fast att det rör sig om skeppet Falken.
– Falken är det äldsta skeppsvraket i Finland som kunnat identifieras i skriftliga källor och som vi känner det ursprungliga namnet på. Det är också värt att betona att identifieringen möjliggjordes genom att arkeologiskt material gjorts fritt tillgängligt på internet, säger Niklas Eriksson.
Lyxig transport av dåtidens celebriteter
Falken byggdes i Stockholm mellan 1630 och 1631, troligen av Hein Jakobsson – skeppsbyggmästaren som färdigställde Vasaskeppet. Trots sin mindre storlek utrustades Falken, efter Gustav II Adolfs beställning, med rymliga hytter och andra bekvämligheter.
Under två decennier användes skeppet både som krigsfartyg och för transport av kungligheter, rådsherrar och diplomater.
Sjönk på väg mot Stockholm
Hösten 1651 gick Falken på grund utanför halvön Porkala i Finska viken. Fartyget var på väg till Stockholm efter att ha transporterat greve Erik Stenbock till Narva. Detaljerna kring olyckan är inte kända, men det mindre fartyget Ugglan skickades till platsen för att hjälpa besättningen och bärga så mycket som möjligt av Falkens kanoner och utrustning.
– Falken är ett skepp som till skillnad från de stora, betydligt mer välkända, skeppen som Vasa, Kronan, Äpplet eller Mars, användes frekvent. Falken har varit på plats vid många betydelsefulla och välkända historiska skeenden och vraket kan lära oss mycket om hur ett sådant skepp såg ut, fungerade och hur det var utsmyckat, säger Niklas Eriksson.
Texten är en bearbetning av en artikel på Stockholms universitets webbplats.
Viktiga årtal och kändisar ombord
1633: Skeppet deltar i expeditionen som förde Gustav II Adolfs lik från Wolgast till Nyköping.
1642: Pfaltzgrefven Karl Gustaf, sedermera känd som kung Karl X Gustaf, seglade till Åbo.
1644: I oktober vann den svenska flottan en stor seger över den danska vid Femern i Danmark. Vid tidpunkten användes Falken i konvoj för att skydda handelsfartyg mellan Dalarö och Gdansk. När den svenska flottan återvände till Stockholm, tillsammans med tio erövrade danska fartyg, spelade musiker med pukor och trumpeter från Falkens däck.
1646: Ryska sändebud färdades till Riga med skeppen Falken och Oxen. Lantgreven Vilhelm VI av Hessen transporterades från Kalmar till Pommern.
1647: Legaten Erik Gyllenstjerna reste med Falken till Narva. Lantgreven Vilhelm VI av Hessen transporterades med skeppet från Kalmar till Pommern.
1648: Landshövdingen på Gotland, Gustaf Banér, reste till Visby. Falken förde pfalzgreven Christian August af Sulzbach till Greifswalderön utanför Stralsund, varifrån skeppet gick till Stade vid Elbe och förde hem legaten riksrådet Johan Adler Salvius.
1651: Falken transporterade i juni generalguvernören över Livland, greve Gustaf Horn, till Riga och i augusti generalguvernören greve Erik Stenbock till Narva. På väg tillbaka mot Stockholm förliste skeppet genom att gå på grund. Kaptenen Anders Nilsson Crabat och förmodligen större delen av besättningen överlevde olyckan.
