Forskare har identifierat tre typer av nervceller kopplade till tarmluddet – en upptäckt som tyder på att hittills okända nervnätverk hjälper till att reglera tarmens vätskebalans. Fynden kan leda till ökad förståelse för tarmsjukdomar som IBS.
I Sverige beräknas över 30 procent lida av kroniska mag- och tarmproblem, som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). I de flesta fall är orsakerna bakom problemen fortfarande okända.
Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt tarmens eget nervsystem – det enteriska nervsystemet – som ibland kallas ”hjärnan i magen”.
Forskarna har studerat det så kallade submukosala nervlagret och kartlagt nervceller som ligger inbäddade i tarmens innersta del närmast tarmluddet.
– I motsats till tidigare studier fann vi att detta lager innehåller tre nervcelltyper varav en tydligt sensorisk nervcelltyp, en typ av nervcell som har förmåga att ta emot information om tarmens innehåll och som kan påverka resterande nervceller till en samlad respons för att optimera upptag av näringsämnen och vätska, säger Ulrika Marklund, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska institutet.
Kan ha betydelse vid IBS
Med hjälp av genetiskt modifierade möss kunde forskarna visualisera hur nervcellerna kommunicerar med varandra och med tarmens epitelceller.
– Vi fann att alla tre nervcellstyperna är kopplade till varandra men även till tarmluddet. Det öppnar upp för tidigare okända nervnätverk som skulle kunna reglera vätskebalans och blodflöde och som kan ha stor relevans för förstoppning och diarré och därmed också associerade sjukdomar som IBS och IBD, säger Ulrika Marklund.
Studien visar också att de tre nervcellstyperna bildas genom en stegvis mognadsprocess under fosterutvecklingen. Processen liknar den i tarmens yttre nervlager som styr tarmrörelserna – det myenteriska lagret – men skiljer sig från hur nervceller i hjärnan utvecklas.
Riktade läkemedel
Kunskapen kan i framtiden bidra till nya behandlingar för sjukdomar som påverkar tarmens funktion – till exempel genom att rikta läkemedel mot specifika nervceller.
Nästa steg för forskarna är att undersöka hur de tre nervcellstyperna reagerar på olika signaler – till exempel tryck från tarminnehållet – samt vilka molekyler de använder för att kommunicera. Målet är att förstå hur tarmen reglerar vätskebalans och blodflöde, två centrala funktioner vid både diarré och förstoppning.
Kostbehandling mer effektivt än läkemedel vid IBS
Biomarkörer kan förbättra behandling av tarmsjukdom
Vetenskaplig artikel:
The transcriptomes, connections and development of submucosal neuron classes in the mouse small intestine,
Nature Neuroscience.
