Alla åldras vi, men inte i samma takt. Det biologiska åldrandet har en egen rytm – och hur vi lever våra liv, vad vi råkar ut för och om vi får bra behandling vid sjukdom påverkar hur snabbt vi slits ut.
Vi känner alla till vår kronologiska ålder, alltså hur länge sedan det var som vi föddes. Men få är medvetna om sin biologiska ålder, det vill säga hur gammal kroppen är inuti. I takt med att vi lever slits våra celler och organ – detta är oundvikligt. Samtidigt är det tydligt att tidens tand tär olika mycket på oss.
– Du kan absolut vara tio till tjugo år yngre biologiskt, säger Sara Hägg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet.
Vissa åldras långsamt, andra mittemellan och några snabbt. Ju snabbare process, desto tidigare riskerar vi att få sjukdomar som förknippas med hög ålder, så som demens, hjärt-kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Går det att vända eller bromsa åldrandeprocessen? Ja, åtminstone till viss del. Vår åldrandeprocess går förstås inte att stoppa helt. Ännu har forskarna inte kommit på hur vi ska få evigt liv.
– Och evolutionen bryr sig egentligen bara om att vi lever tillräckligt länge för att vi ska hinna fortplanta oss och vara med när barnen växer upp. Det finns inget selektionstryck för att verkligen bli gamla, säger Sara Hägg.
Åldrandet håller inte samma takt hela tiden
Samtidigt verkar det inte vara förprogrammerat i generna hur snabbt våra kroppar ska slitas ut. Och medan tiden har sin vanliga gång har det biologiska åldrandet en helt egen takt och rytm. Slitageprocessen håller inte samma fart under livet.
– Helt plötsligt kan hastigheten förändras, säger Sara Hägg.
Vad vi är med om i våra liv – både faktorer som vi kan påverka och faktorer som ligger utom vår kontroll – har stor betydelse för hur den biologiska åldersklockan tickar på.
Man skulle kunna tro att det borde ge ledtrådar att snegla på hur tidigt våra släktingar dog för att få svar på hur långa liv vi själva kommer att få. Men det ger verkligen inte mycket information.
– Ärftligheten för livslängd är bara 10 till 30 procent, till skillnad från demens där ärftligheten är upp till 80 procent. Men man ärver ju ofta miljöfaktorer också – som diet, livsstil och social kontext. Om man kommer från ett hem där man läser mycket och inte röker, är det mer troligt att man blir mer hälsosam, säger Sara Hägg.
”70 är det nya 50” – stämmer för många men inte alla
Forskarna menar i dag att biologiskt åldrande har med kontexten att göra. När vi föddes – alltså vilken generation vi tillhör – har en enorm betydelse för om vi lyckas vara sådär hälsosamma.
Att svenskarnas fysiska förfall sker långsammare än hos tidigare generationer är tydligt. Det handlar inte bara om att många lever allt högre upp i åldrarna, de håller sig även friska betydligt längre, och har kroppar som fungerar bättre i vardagen.
Både äldre kvinnor och män – men framför allt kvinnor – är mer rörliga och orkar promenera betydligt snabbare än vad deras föräldrar orkade. Äldre svenskars kognitiva förmågor har också blivit bättre – och färre är deprimerade. Påståendet att ”70 år är det nya 50 år” är helt korrekt för många, men det gäller inte alla.
En del drabbas av riktigt svår sjukdom, som forskningen ännu inte hittat ett botemedel för. Andra utvecklar kroniska sjukdomar, som kan behandlas, men ändå innebär ett stort lidande. Har man väl blivit sjuk, särskilt i en sjukdom som påverkar kärlen, börjar den biologiska processen att hasta på.
– De som är njursjuka, hjärt-kärlsjuka, dementa eller har kroniska livsstilssjukdomar, är biologiskt äldre än sin kronologiska ålder, säger Peter Stenvinkel, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska institutet.
Biologisk ålder kan vara viktig inom sjukvården
Det är i dag möjligt att bromsa en accelererande åldrandeprocess – och man kan rädda liv när man lyckas. Ett tydligt exempel på detta är minskade risker inom intensivvården. Vid intensivvård förutsäger biologisk ålder starkare hur det kommer att gå än kronologisk ålder, förklarar Peter Stenvinkel.
– Jag vill att vi inom sjukvården blir bättre på att identifiera de individer som befinner sig i ett snabbspår i sin biologiska åldrandeprocess. Då skulle vi kunna ge dem adekvata livsstilsråd och mediciner som kan bromsa processen, säger han.
Även om man kan leva i många år till med sin kroniska sjukdom, är det besvärligt för den som är drabbad, förklarar han.
– En del kanske kan leva till 75 års ålder, men biologiskt är de äldre och det påverkar livskvaliteten. Patienterna kostar också samhället stora summor pengar. Vi behöver därför titta på hur vi kan förlänga den friska tiden för de här personerna, säger han.
Vanliga livsstilsråd kan bromsa åldrandet
Så vad kan vi göra för att bromsa hastigheten i vilket förfallet sker? Det går ju inte att modifiera sig yngre genom att anamma en ungdomlig klädsel. Att köpa sig tillbaka sin ungdom genom antirynkbehandling går inte heller. Föryngring verkar inte kunna ske via utsidan – insidan är det enda som räknas.
Det bästa råd som forskarna kan ge i dag för att bromsa åldrandet är att anamma vanliga livsstilsråd.
Vi vet att motion stressar kroppen på ett bra sätt.
– Fysisk aktivitet och hälsosam vikt förändrar den biologiska åldern på djupet, säger Sara Hägg.
Vad vi äter och hur mycket vi stoppar i oss verkar också kunna spela roll. Mycket talar för att en växtbaserad diet kan skydda mot tidigt åldrande, medan rött kött kan accelerera processen, särskilt ultraprocessad föda, hävdar Peter Stenvinkel.
Ett gammalt knep för att bromsa sin biologiska åldrandeprocess är att minska sitt kaloriintag.
– Att äta mindre portioner och behålla vikten över tid är bra för den metabola hälsan, säger Sara Hägg.
Att få diagnos och korrekt behandling verkar också kunna ge en skjuts i rätt riktning. Sara Hägg och hennes kollegor har sett att man får en ökad fart på sitt biologiska åldrande innan man får diagnosen typ 2-diabetes. Men när man lyckas få ordning på blodsockernivåerna kan det biologiska åldrandet bromsas.
Samma positiva påverkan har läkemedelsbehandling vid högt blodtryck.
– Om man får behandling med kalciumblockare sjunker det biologiska åldersmåttet med ett till två år igen, säger hon.
Hög biologisk ålder kommer med risker
Hur gamla vi känner oss, vår psykologiska ålder, verkar faktiskt ofta gå hand i hand med biologisk ålder. Forskning visar i alla fall att självskattad hälsa, på en skala mellan ett och tio, är ett bra mått för livslängd, i alla fall på gruppnivå. På individnivå kan detta dock variera kraftigt.
Men för att fastslå hur gamla vi verkligen är på insidan räcker det inte med att känna efter. I stället använder sig forskarna av olika typer av verktyg. Att våra organ oftast åldras i otakt komplicerar saken. Brösten är oftast äldre än resten av kroppen hos medelålders kvinnor till exempel, vilket skulle kunna förklara varför bröstcancer är så vanligt.
Om man vill ha ett biologiskt åldersmått som gäller kroppen som helhet kan man dock väga samman olika klassiska kliniska biomarkörer, så som blodsocker, blodfetter, blodtryck, lungfunktion samt BMI.
Det gjorde Sara Hägg nyligen i en studie. Då såg hon att högre biologisk än kronologisk ålder ökar risken att drabbas för stroke och demens. En 60-åring med en biologisk ålder på 65 år har till exempel 40 procent högre risk för stroke och 20 procent högre risk för demens än en 60-åring som även biologiskt var just 60 år. I studien, som bygger på 325 000 personer, tog forskarna även hänsyn till andra riskfaktorer som ärftlighet, levnadsvanor och socioekonomi.
– Vi har också gjort fler studier tidigare och då såg vi kopplingar mellan snabbare biologiskt åldrande och sjukdomar som ALS och flera cancersjukdomar, säger Sara Hägg.
Vanor som kan bromsa åldrandet upp till åtta år:
- Ät nyttig mat
- Var fysiskt aktiv
- Sluta röka
- Sov ordentligt
- Håll en hälsosam vikt
- Kontrollera kolesterolvärdet
- Håll blodsockret i schack
- Håll ett hälsosamt blodtryck
Källa: American Heart Association
Ny njure bromsade njursjukas åldrande
Ett annat populärt sätt att bestämma biologisk ålder är att titta på de så kallade epigenetiska klockorna. Då tar man blodprov och studerar hur DNA regleras – alltså slås på eller av – över tid.
När Peter Stenvinkel och hans forskarkollegor jämförde åldrandeprocessen hos patienter med kronisk njursjukdom med friska personer använde de just epigenetiska klockor. På så vis kunde de fastställa att personer med kronisk njursvikt, som behöver dialys, åldras snabbare än friska.
– De njursjuka var ungefär fem år äldre biologiskt och hade ett snabbare åldrande av kärlen, säger han.
Med en ny njure stoppades dock den negativa spiralen.
– Vi såg att åldrandeprocessen bromsades upp hos de som blev transplanterade, säger han.
I samband med studien tog forskargruppen också fram ett nytt och mer exakt kliniskt test för att mäta just epigenetisk ålder i dels frisk, dels sjuk vävnad.
Naturkatastrofer kan snabba på åldrandet
Ibland inträffar dock saker i våra liv som är utom vår kontroll. Både yttre och inre stressorer är negativt. Psykisk ohälsa, som depression kan till exempel påskynda åldrandet. Exakt varför vet man inte, men amerikanska forskare har sett att längre eller fler episoder av psykisk ohälsa sliter mer än få och korta.
Också naturkatastrofer kan accelerera processen. I en studie, har man sett att markattor, en slags apa, som var med om en orkan åldrades ungefär två år biologiskt.
– Det skulle motsvara att en människa kan åldras sju, åtta år av stressen som en orkan orsakar, säger Peter Stenvinkel.
Men, bara för att man har varit med om en jobbig händelse är det inte kört, hastigheten saktar ner igen när allt lugnat ner sig.
– Om man ser biologiskt åldrande som sanden i ett timglas rinner sanden fort vid stress, men när pressen och stressen upphör rinner den långsammare igen. Det är en dynamisk process, som kan förändras – och förbättras, förklarar han.
Denna artikel publicerades först i Medicinsk Vetenskap nummer 3, 2024. Text: Maja Lundbäck.
