En trästycke som ser ut som en planka med vinklad spets.
Marinarkeologerna hittade ett bearbetat trästycke på platsen där Vasaskeppet förliste 1628. Fyndet kan vara en del av en märskorg. Bild: Jim Hansson, Vrak, SMTM
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Drygt 60 år efter att Vasa bärgades från Stockholms ström fortsätter sökandet efter delar från skeppet. Nu har marinarkeologer gjort nya fynd på platsen där skeppet sjönk.

Marinarkeologer från museet Vrak har genomfört avancerade undersökningar i Vasagropen – platsen där regalskeppet Vasa förliste 1628.

Bland fynden finns stockankare, delar av tunnor, ett timmerstycke som kan ha tillhört en märskorg och ett runt föremål med en mynning.

– Objektet med mynningen sitter stumt i botten på cirka 30 meters djup och är definitivt en sak vi vill titta närmare på, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak och projektledare för undersökningarna, i ett pressmeddelande.

– Nu skulle vi vilja ta reda på mer om de här föremålen och undersöka dem ytterligare. Skeppsdelen som kan vara en del från en märskorg vill vi ta upp från botten och analysera, säger Jim Hansson.

En märskorg är en plattform som sitter i masten på segelfartyg och användes bland annat som arbetsplattform för båtsmännen.

Fynd kan ha suttit på bogsprötet

Fred Hocker, forskningsledare vid Vasamuseet, menar att formen på den skeppsdel som nu hittats i Vasagropen stämmer mycket väl överens med hur märskorgarnas inre delar brukar se ut.

– Det här kan vara en del av märskorgen som satt på Vasas bogspröt, så det är ett viktigt fynd. Varken bogsprötet eller märskorgen som satt på bogsprötet har hittats. Fyndet kan bidra till ny kunskap om hur originalet var utformat, säger Fred Hocker.

Objekt med kant och mynning som hittades i Vasagropen. Bild: Mikael Fredholm, Vrak, SMTM

Undersökningar i flera etapper

De senaste undersökningarna i Vasagropen genomfördes i tre etapper. Först kartlades sjöbotten med hjälp av avancerad sonarutrustning på ett forskningsfartyg från Stockholms universitet, vilket gjorde det möjligt att få fram en detaljerad 3D-bild av botten. Därefter granskades området med en undervattensrobot från marinens fartyg HMS Belos. Slutligen undersökte marinarkeologer fynden genom ett antal dykningar.

– När vi dyker kan vi upptäcka det som teknik inte kan se. Dessutom behövs det ett mänskligt öga och hand för att kunna verifiera fynden, undersöka dem och kunna förstå vad de använts till. Men alla tekniker behövs för att förstå helheten, säger Jim Hansson.

Bidrar med nya pusselbitar

Tack vare de olika undersökningarna finns nu en mer komplett bild av Vasas förlisningsplats, något som tidigare har saknats.

– Alla lyft som gjordes av Vasa innan hon kunde bärgas syns på 3D-bilderna men kan inte upptäckas av blotta ögat. Det är bokstavligen fotspår efter Vasa, säger Jim Hansson.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera