Vår ekonomi under både barndomen och vuxenlivet spelar en avgörande roll för vår psykiska hälsa senare i livet. Den som upplevt hög ekonomisk utsatthet har större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symtom.
Hur påverkar ekonomisk utsatthet vår psykiska hälsa genom livet? Det har forskare vid Jönköping University undersökt.
De kom fram till att den som upplevt hög ekonomisk utsatthet och stress både i barndomen och vuxenlivet löper större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symtom redan från 50 års ålder.
– Att ha goda ekonomiska förutsättningar i både barndom och vuxen ålder bidrar till bättre psykisk hälsa senare i livet, medan en hög ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress både i barndom och vuxen ålder bidrar till sämre psykisk hälsa, säger Charlotta Nilsen, docent i gerontologi* vid Jönköping University.
Att man påverkas negativt av ekonomisk utsatthet kan kopplas till långvarig stress. Kronisk stress påverkar hjärnan och kan leda till förändringar i hur vi hanterar känslor och motgångar.
Ekonomisk stress kan också påverka relationer och stöd från familj och vänner. Det kan förstärka känslan av ensamhet och psykisk ohälsa.
*läran om åldrandet och förändringar som kommer med åldern i olika livsprocesser
God ekonomi i barndomen kan försena psykisk ohälsa
Den som istället hade en trygg ekonomisk situation i barndomen får generellt inte en ökning av ångest och ensamhet förrän senare i livet, efter 70 års ålder. Enligt forskarna kan det tolkas som att en bättre ekonomisk situation i barndomen kan fungera som en buffert som fördröjer en ökning av ångest och ensamhet.
Det kan förklaras av att en stabil ekonomisk uppväxt ger bättre strategier för att hantera stress och osäkerhet senare i livet. Våra erfarenheter tidigt i livet formar ofta vår förmåga att möta svårigheter och skapa sociala relationer, vilket i sin tur kan ha en skyddande effekt mot psykiska utmaningar när vi blir äldre.
Ekonomisk förbättring ger positiva effekter
Något positivt som forskarna kom fram till är att en förbättrad ekonomisk situation i vuxen ålder kan minska den negativa effekten av ekonomisk stress i barndomen.
De med ekonomiska svårigheter i barndomen, men som senare fick en stabilare ekonomi, upplever bättre psykisk hälsa efter 70 år.
– Även om vi ser långsiktiga positiva effekter på psykisk hälsa av att ha haft goda ekonomiska förutsättningar under barndomen, så ser vi också att en lägre ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress i vuxen ålder bidrar till bättre psykisk hälsa oavsett ekonomisk situation i barndomen. Det visar att det aldrig är för sent att påverka sin psykiska hälsa genom förbättrade ekonomiska villkor, säger Deborah Finkel, professor i psykologi vid Jönköping University.
Viktigt att förstå effekterna på hälsan
Enligt forskarna är det viktigt att samhället och beslutsfattare tar studiens resultat på allvar.
– Det finns belägg för att antalet förlorade år på grund av ekonomisk motgång är lika stort eller större än antalet förlorade år på grund av viktiga riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Den ekonomiska situationen kan påverkas genom lokala och nationella politiska åtgärder, och beslutsfattarna måste inse att tidiga ekonomiska nackdelar kan ha långvariga effekter på den fysiska och psykiska hälsan, säger Deborah Finkel.
25 år lång uppföljningstid i studien
Studien bygger på data från 1 596 vuxna i åldrarna 45 till 98 år från det svenska tvillingregistret*. Den har en uppföljningstid på 25 år.
Genom att använda äldre data har forskarna kunnat analysera hur ekonomisk utsatthet i barndomen påverkat individers psykiska hälsa långt upp i åldern.
Studien ger en insikt i hur livslånga ekonomiska förhållanden kan påverka psykiskt välmående och visar vikten av att ge stöd till utsatta grupper redan från unga år.
*Svenska tvillingregistret (STR) är en forskningsdatabas som samlar information om svenskfödda tvillingar, gällande exempelvis deras livsstil, beteenden, riskfaktorer i miljön, diagnoser och resultat från hälsoundersökningar.
Vetenskaplig artikel:
Both childhood and adult perceived financial strain impact age trajectories of change in emotional health in late adulthood, Aging & Mental Health.
