När ett barn kallas till polisförhör vid misstänkt våld i hemmet blir familjesituationen ofta kaotisk. Forskare har undersökt en stödmodell som används av socialtjänsten i 190 svenska kommuner. Det visade sig att den kan göra stor skillnad.
Inom socialtjänsten används många stödmodeller, men få är vetenskapligt utvärderade. En sammanställning från 2022 visar att bara 27 av 102 vanliga insatser i socialtjänsten har forskningsstöd.
Forskare vid Örebro universitet undersöker modellen ”Efter barnförhöret” som används i cirka 190 kommuner i Sverige.
– Det här projektet är unikt eftersom det inte bara tittar på om socialtjänstens modell ”Efter barnförhöret” fungerar, utan också på hur den genomförs i praktiken och vilka effekter som uteblir när delar hoppats över, säger Anna Petersén, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Modellen har tre delar
Stödmodellen ”Efter barnförhöret” innebär att familjen får hjälp samma dag som barnet varit på polisförhör. Modellen har tre delar.
Först hålls ett informationsmöte med föräldrarna innan de träffar barnet som varit på förhör. Föräldrarna får då stöd i att förstå vad som hänt och hantera sina känslor.
På kvällen besöker familjebehandlare hemmet och stöttar både barn och föräldrar genom att prata om det som hänt.
Den tredje delen är uppföljande samtal med familjen kring våld. Samtalet ska ge barnet och föräldrarna möjlighet att förstå vilka händelser som räknas som våld, prata om sina upplevelser och få hjälp.
– Standardförfarandet inom socialtjänsten är att först göra en utredning av familjens behov av stöd. Utredningen tar några månader och först därefter får familjen eventuellt träffa en familjebehandlare. Med modellen ”Efter barnförhöret” får familjen hjälp av en familjebehandlare i en situation då behovet är mycket stort. Upplevelsen av socialtjänsten för familjerna blir väldigt olika vid en utredning och stödet vid ”Efter barnförhöret”, säger Anna Petersén, forskare i socialt arbete.
Modellen bidrar till långsiktig hjälp
Forskarna har intervjuat familjebehandlare som berättar att de upplever bra saker med modellen. Den ger akut stöd, men kan också bidra till att andra problem upptäcks i familjen. Det kan handla om missbruk, psykisk ohälsa eller behov av neuropsykiatrisk utredning. Då bidrar modellen inte bara till att hantera den initiala krisen, utan även till långsiktig hjälp.
– Flera familjebehandlare berättar att de upplever att modellen ”Efter barnförhöret” stärker familjernas förtroende för socialtjänsten och gör att familjer senare tackar ja till fortsatt hjälp. Det är en väldigt viktig bieffekt, säger Anna Petersén.
Resursbrist i socialtjänsten leder till utmaningar
Det finns dock utmaningar. En av dem är att de uppföljande samtal som ingår i modellen ofta inte blir av på grund av resursbrist inom socialtjänsten.
– Många kommuner saknar tid och personal för de uppföljande samtalen. Då får familjer bara stöd den dag som polisförhöret hålls. Att de uppföljande samtalen inte blir av gör att mycket av modellens potential går förlorad, säger Lisa Sandelin, doktorand i socialt arbete vid Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet.
En annan utmaning är att det ska finnas tillgänglig personal som kan genomföra samtal samma dag som anmälan kommer in och polisförhöret hålls.
– Den korta framförhållningen kan kräva att planerade möte med andra familjer behöver ställas in eller att personal behöver jobba över kvällstid. Samarbetet med polisen behöver också vara mycket bra för att få modellen ”Efter barnförhöret” ska fungera, säger Lisa Sandelin.
Forskarna gör fyra delstudier
Modellen ”Efter barnförhöretet” används i cirka 190 kommuner i Sverige. Syftet är att den ska ge akut stöd till barn och föräldrar i samband med att barn har varit på polisförhör om misstänkt våld i hemmet.
Örebro universitet utvärderar modellen i fyra delstudier:
- Intervjuer med familjebehandlare som arbetat i modellen
- Jämförelse av socialtjänstutredningar med och utan modellen
- Intervjuer med barn och föräldrar som fått stöd av modellen
- Enkät till socialsekreterare och poliser vars arbete påverkas av modellen
Vetenskaplig artikel:
Family social workers’ experiences of using the Swedish model after the child forensic interview, European Journal of Social Work.
