Hälsoklyftorna i Sverige fortsätter att växa – trots välfärdsreformer under flera decennier. En ny studie visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan hög- och låginkomsttagare mer än tredubblats sedan 1960-talet. En förklaring är förbättrad livsstil bland de rikaste.
Forskare vid Stockholms universitet och Jönköping University har undersökt sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021.
Resultaten visar att klyftan i förväntad livslängd har ökat markant. För män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst vuxit från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet. Bland kvinnor har skillnaden ökat från 3,8 till 8,6 år under samma tidsperiod.
Hälsoklyftor har ökat
Skattningar visar också att det inte finns något tydligt samband mellan inkomst- och hälsojämlikhet. Mellan början av 1960-talet och slutet av 1980-talet minskade inkomstskillnaderna – men trots det fortsatte hälsoskillnaderna att öka under samma period.
– Även välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnade de med lägre inkomster, sammanföll med en ökad hälsoojämlikhet, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Jönköping University, i ett pressmeddelande.
Studien ifrågasätter den så kallade absoluta inkomsthypotesen, det vill säga idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa.
– Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad man skulle förvänta sig baserat på tvärsnittskillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Livsstil spelar roll
I stället lyfter forskarna fram livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation som viktiga faktorer.
Studier har till exempel visat att personer med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än låginkomstgrupper på 1960-talet. Med tiden har detta mönster förändrats, och i dag är rökning vanligare bland personer som tjänar mindre pengar.
Det innebär att höginkomstgrupper inte bara haft bättre ekonomiska resurser, utan också snabbare tagit till sig hälsosammare vanor – något som i sin tur har lett till längre livslängd.
– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Studien bygger på registerdata för alla svenska invånare över 40 år mellan 1960 och 2021.
Vetenskaplig artikel:
The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades, Pnas.
