Artikel från Lunds universitet

I framtiden kanske din klänning är gjord av ett gammalt lakan. Forskare har nämligen utvecklat en ny metod för att göra ny viskos av uttjänta textilier.

Många kläder och tyger hamnar i soporna och bränns upp. Men mycket utveckling pågår för att i stället återvinna mer textilier och därmed belasta miljön mindre. Idag går mycket energi, vatten och mark åt till odling av bomull och andra växter som sedan blir tyger till nya kläder.

Bomullslakan blir ny viskos

Viskos, som ibland kallas konstsilke, används ofta i klänningar, kjolar och blusar. Dessa tyger görs idag av biomassa från skogen och helt återvunnen viskos finns inte.

Forskare har dock lyckats göra ny viskos – av uttjänta bomullslakan. Men här finns många utmaningar.

– Cellulosakedjor, huvudkomponenten i växtfibrer, är komplexa och långa. Bomullstyger är dessutom hårt behandlade med färg, skyddsmedel och andra kemikalier. Och sedan all ingrodd smuts i form av hudavlagringar och fetter, berättar Edvin Bågenholm-Ruuth som är doktorand i kemiteknik vid Lunds universitet.

Förbättrad process

Tillsammans med kollegor har han nu hittat ett sätt att luckra upp och omvandla de komplexa bomullsfibrerna till viskosfibrer. Enligt forskarna ser processen ut att bli billig. Det som behövs är nämligen ett ganska enkelt salt – zinkklorid – som löses upp i vatten, se faktaruta.

En annan fördel är att en mindre andel av det giftiga ämnet koldisulfid behövs jämfört med ordinarie processer. Resultatet är viskosfiber av god kvalitet, menar Edvin Bågenholm-Ruuth. Men framställningen av viskostygerna behöver dock förbättras ytterligare.

– Nu har vi utgått från vita tyger, men om man utgår från färgad lump kan man behöva lägga till ett steg som avfärgar lumpen. Kan det göras och samtidigt undvika traditionell blekning är det att föredra eftersom blekning är en mycket resursintensiv process med stor miljöpåverkan, säger han.

Så här går återvinningen till:

Tygerna läggs i zinkklorid-vätskan och inom en timme har textilierna omvandlats till en geggig massa.

Därefter tillsätts vatten och en fluffig vit massa fälls ut, en så kallad ”dissolvingmassa”, som kan filtreras bort från vätskan. Denna massa kan sedan ersätta motsvarande skogsmassa som används i dagens viskosprocess.

I nästa steg behandlas massan med en rad kemikalier, däribland koldisulfid, för att göra den löslig i natriumhydroxid. Massan löses upp, spinns och klipps sedan till viskosfibrer.

Metoden har redan testats för att spinna viskostrådar med bra resultat. Förhoppningen är att tekniken ska komma till användning för kommersiell tillverkning inom 5-7 år. Under nästkommande år planeras en pilotanläggning i Europa.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Lunds universitets webbplats.

Vetenskaplig studie:

Transforming post-consumer cotton waste textiles into viscose staple fiber using hydrated zinc chloride, Cellulose.

Kontakt:

Edvin Bågenholm-Ruuth, forskare vid Lunds tekniska högskola, edvin.bagenholm-ruuth@chemeng.lth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera