Stavformad stenbit med mineraler
Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Redan för 3.4 miljarder år sedan fanns livsformer som bildade tidiga ekosystem. Det visar analyser av stenprover i Sydafrika.

Mikroorganismer representerar de allra tidigaste livsformerna på jorden. Men rekonstruktioner av tidigt liv bygger ofta på fragmentariska och omdiskuterade fynd. Det är fortfarande inte känt var – och hur – livet uppstod.

Nu har dock ett internationellt forskarlag hittat nya pusselbitar till förståelsen av hur tidiga ekosystem uppstod och breddades. Genom att identifiera och analysera kolpartiklar inne i sulfidmineral har de hittat spår från mycket tidiga ekosystem.

Tre miljarder år gammal kolcykel

Forskarna har undersökt 3,42 miljarder år gamla bergarter i Barbertons grönstensbälte i Sydafrika. Där hittade de bevis för olika mikrobiella metabolismer som var inblandade i en uråldrig biologisk kolcykel.

– Resultaten öppnar ett fönster mot de tidigaste ekosystemen på jorden. Vi kunde inte föreställa oss att vi skulle hitta spår av så olika metabolismer. Det var som att hitta nålen i höstacken, säger forskaren Manuel Reinhardt vid Linnéuniversitetet och Göttingens universitet.

I det välbevarade kolrika materialet och mineralkristaller fann forskarna kemiska fingeravtryck för flera olika mikroorganismer, som tar energi från solljus, sulfat, metan och acetat.

Viktiga fynd av uråldrigt liv

Fynden som visar att ekosystemen bestod av komplexa mikrobsamhällen redan i jordens tidiga barndom beskrivs som spektakulära.

– När man jobbar med prover från det allra äldsta livet på jorden är det viktigt att ha bevis från flera olika tekniker och material att backa upp sina modeller med, och det har vi i denna studie, säger Henrik Drake, docent vid Linnéuniversitetet och forskningsledare för studien.

Vetenskaplig studie:

Aspects of the biological carbon cycle in a ca. 3.42-billion-year-old marine ecosystem, Precambrian Research.

Kontakt:

Henrik Drake, docent vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, henrik.drake@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera