Artikel från Lunds universitet

Var det kosten eller sociala interaktioner som lade grunden till människans stora hjärna? Frågan har splittrat forskare, men en studie visar nu att det rör sig om en kombination.

Människans stora hjärna skiljer oss från andra ryggradsdjur. Men det är inte bara människan som kan stoltsera med ett rejält tilltaget organ för styrandet av nervsystemet. Även apor har förhållandevis stora hjärnor.

I mer än 40 år har dock forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor.

Kombination kost och sociala interaktioner

I en ny studie har ett svensk-brittiskt forskarlag undersökt hur primaternas hjärnor utvecklats. Detta för att förstå de mekanismer som lett fram till att den moderna människan, Homo sapiens, och andra primater har så stora och komplexa hjärnor.

Forskarna hämtade information från tidigare studier om hjärnstorlek, kroppsmassa och andra variabler som kost och aktivitet. De använde sedan avancerade statistiska metoder för att analysera materialet.

– Våra resultat visar att det var en kombination av kost och socialitet. Att växla från enkla till mer komplexa nivåer av socialitet resulterade i relativt större hjärnor, medan övergången från att vara allätare till bladätare ledde till relativt sett mindre hjärnor, säger biologiforskaren Masahito Tsuboi vid Lunds universitet.

Avancerad beräkningsmodell gav svar

Med tanke på den livliga debatten om vilka av dessa faktorer som spelade den dominerande rollen, ger studien nya insikter till förståelsen av hur primaternas hjärnor utvecklades till vad de är idag.

– I vissa fall var vår beräkningsmodell väldigt exakt. Med kunskap om kroppsmassa, kost och socialitet kunde vi förutsäga hjärnstorlek för över 32 arter med 98 procents noggrannhet. Detta betyder att även om vi inte känner till hjärnmassan hos en sydamerikansk apa behöver vi inte mäta den. Det ger oss ytterligare bevis för att matvanor och sociala interaktioner var viktiga faktorer bakom evolutionen hos primater, säger Masahito Tsuboi.

Fyra kranium från primater
Forskarna hämtade information från tidigare studier om hjärnstorlek och kroppsmassa men även undersökt andra variabler som kost och aktivitet. Bild: Christopher Walsh, Wikimedia commons*

Drivkrafter språngbräda till nya upptäckter

Genom att avslöja drivkrafterna bakom utvecklingen av primaters hjärnstorlek ger studien en användbar språngbräda för framtida forskare om människors ursprung – eller utvecklingen av primater i allmänhet när det gäller viktiga variabler att fokusera på.

– Det är en fråga som fascinerar hela världen. Nobelpristagaren Svante Pääbos arbete med det uråldriga mänskliga genomet diskuteras just nu livligt. Vi är alla intresserade av var vi kommer ifrån eftersom förståelsen för vårt ursprung kommer att styra våra vägar mot framtiden, säger Masahito Tsuboi.

*Bild: Christopher Walsh, Wikimedia commons. Licens CC-BY-2.5

Vetenskaplig studie:

Both Diet and Sociality Affect Primate Brain-Size Evolution , Systematic Biology.

Kontakt:

Masahito Tsuboi , forskare vid biologiska institutionen, Lunds universitet, masahito.tsuboi@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera