Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop

Den fullpackade tågstationen i Kramatorsk i Ukraina bombades i april 2022. 59 personer, inklusive barn, dog. Över hundra personer skadades. ”För barnens skull” hade målats på en av de ryska bomberna, enligt bilder som cirkulerade i medier efter bombningen.

Bild från årsdagen av bombningen av järnvägsstationen i Kramatorsk, Ukraina, 2023. Bild: National Police of Ukraine, Wikimedia commons *.

Hur kan man om och om igen tala om att man ”värnar barnen”, som ryska politiker gör, och sedan döda barn på detta vis? Det kan tyckas som en paradox, men det finns förklaringar. Det menar forskaren Maria Brock, som just har publicerat en artikel om barn som politiska slagträn.

Gäller sällan alla barn

Grundläggande, menar Maria Brock, är att politiskt tal om att ”värna barnen” sällan gäller alla barn. Det är vanligen bara vissa barn som man vill skydda. Och det gäller inte bara i Ryssland.

De barn som man inte anser är skyddsvärda kallas kanske inte ens barn – och vips har man ”löst problemet”. Barn som flyr från Latinamerika över USA:s södra gräns och hålls i olika typer av förvar, ofta åtskilda från sina familjer, brukar till exempel kort och gott kallas ”minors” i USA, alltså ”minderåriga”. Barnsoldater kallas ofta ”ungdomar” istället för ”barn”.

Oskyldigt ”idealbarn”

I idéerna kring barn som skyddvärda är ”barnet” inte sällan ett slags idealbarn. Det handlar om barn som man ser som ”oskyldiga”. Svarta barn i vita miljöer tenderar att behandlas som mindre oskyldiga och ses som mindre ”barnaktiga” än vita barn, till exempel. Forskning har visat det.

Normen för vem som ska få vara det ideala skyddsvärda barnet är ofta snäv, med andra ord.

Idé om rena och oförstörda småttingar

Politiker eller religiösa företrädare som talar om att värna barnen kan ha en bild av barn ska vara ”rena” och ”oförstörda” av värderingar som de själva inte gillar. Där är Ryssland ett tydligt exempel, menar Maria Brock.

Under de senaste åren, i takt med att Ryssland har blivit allt mindre demokratiskt, har talet om ”familjen” och traditionella värderingar tagit mer plats där. Det kan man också se i andra länder med konservativa högerrörelser.

Lagstiftningen i Ryssland har också gått i den riktningen. Enligt en rysk lag från 2013 ska barn skyddas från undervisning om hbtq-frågor och homosexualitet. För att räknas som skyddsvärd som barn i Ryssland bör man alltså inte på något sätt inrymmas under hbtq-paraplyet.

Barn får sämre skydd

I praktiken kan man se att utvecklingen med det ökade fokuset på familjen och ”barnens bästa” innebär att barn i Ryssland får sämre skydd, menar forskaren Maria Brock. Barn får genom denna politik mindre information om, och hjälp med, sådant som kan vara mycket viktigt för dem när sexualundervisning och undervisning om hbtq-frågor minskar eller försvinner.

Ukrainska barn har inte samma värde

Ytterligare ett bevis för att talet om ”barnens bästa” bara gäller vissa barn är Rysslands krigföring i Ukraina. Kriget sätter ljuset på synen på vilka barn som är skyddsvärda – och vilka som inte är det.

Tusentals ukrainska barn har sedan kriget inleddes skadats, dödats eller förts bort från sina familjer.

– Den nationella idén går ut på att ryska barn får leva inom ramen för traditionella familjevärderingar med mamma, pappa och många barn. Den ramen ger dem skydd. Ukrainska barn har inte samma värde, säger Maria Brock.

Skydd mot västs moraliska förfall

Den politik som kretsar kring traditionella värderingar, menar Maria Brock, handlar om att skapa en gemensam enighet mot ”västvärldens moraliska förfall”. De ”rätta”, kristna, värderingarna inkluderar absolut inte sådant som gayrelationer eller könsöverskridande identiteter.

– Eftersom Ukraina närmar sig Europa och Nato har det lämnat dessa rätta värderingar.

Barn ska få ”rätta” värderingarna

Kriget i Ukraina används av politiker och kyrka i Ryssland för att lyfta fram kristna värderingar och tron på kärnfamiljen. Och som under andra världskriget fokuserar propagandan på att Ryssland befriar världen från nazismen. Enligt Maria Brock uppmanas barn i skolan att skriva patriotiska dikter och sånger till soldaterna som krigar i Ukraina.

– Idén är att du måste inpränta värden i barn. Som framtida medborgare ska du stödja armén och som kvinna producera fler blivande soldater.

Text: Malmö universitet och forskning.se

Läs också: Därför är Ukrainas krigskommunikation unik
Bistånd är inte bara ädelt – här är riskerna med hjälpen till Ukraina
Det avgör vem som blir politiskt aktiv, exempelvis i Ryssland

Vetenskaplig artikel:

The Necropolitics of Russia’s Traditional Family Values, Lambda Nordica.

Kontakt:

Maria Brock, postdoktor, Malmö universitet
maria.brock@mau.se

*) Bild: National Police of Ukraine, via Wikimedia commons, licens: CC BY 4.0.