Barn sitter på golvet i klassrum, lyssnar på vuxen som läser bok, ryggar mot kameran.
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En metod som används internationellt i skolor för att träna elever i självkontroll och för att förbättra studieron har stora fördelar, enligt svenska lärare i en studie.

En grupp forskare från Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Karolinska institutet har undersökt hur lärare ställer sig till PAX i Skolan, en pedagogisk metod som delvis är utformad som ett spel.

Eleverna bestämmer tillsammans med läraren, enligt metoden, hur alla ska bete sig i klassrummet. De får sedan konkret öva sig på det under lekfulla former. Fokus är på självkontroll och på förmågan att koncentrera sig på skoluppgifterna.

Om metoden

PAX i Skolan är ett program baserat på inlärnings- och beteendepsykologi. Det syftar till att skapa ett lugnare och tryggare klassrum präglat av studiero, samtidigt som eleverna får öva på självreglering och problemlösning. Internationellt har programmet använts i alla årskurser, men i Sverige är det främst anpassat för lågstadiet. Programmet består av flera delar men är upplagt som ett spel som går ut på att eleverna tävlar för att nå gemensamt uppsatta mål.

Så här skriver Socialstyrelsen om PAX i Skolan.

Ovanligt i svensk skola

– Den här typen av spel är ovanliga i den svenska skolan och PAX i Skolan uppfattades i början som rätt kontroversiellt av lärarna, säger Elinor Schad, psykolog samt universitetslektor vid Lunds universitet.

– Lärare kan vara rädda för att elever ska bli utestängda socialt eller ledsna när de inte klarar av utmaningarna i spelet. Men metoden har tidigare visat sig ge positiva effekter och studien visar att även svenska lärare ser stora fördelar.

Lärare oroade för ökad belastning

Under det läsår som lärare, i studien, använde sig av metoden intervjuades de vid tre tillfällen.

– Vi vet att lärare kan vara tveksamma till metoden då de är oroliga för en ökad arbetsbelastning och då många redan känner sig stressade är detta något som måste tas på allvar, säger psykolog Ale Holmdahl som har genomfört intervjuerna.

Upplevdes som positivt

Forskarna ville också undersöka möjliga förändringar i relationerna mellan lärare och elever och elever, samt hur spelet fungerade för elever med särskilda behov.

Lärarna tyckte, enligt studien, att metoden och spelet var användbara. Klassrummen blev mindre stökiga och relationerna mellan lärare och elever upplevdes som mer positiva. Elever med särskilda behov upplevdes särskilt dra nytta av fokuset på positiv beteendeförstärkning. Många tyckte att klassrummet upplevdes som mer inkluderande.

Resultaten, menar forskarna, ger stöd för att metoden kan vara lämplig även för elever med särskilda behov, om den kombineras med ytterligare stöd.

– Ett intressant fynd var att även om de flesta lärare till en början kände oro över PAX-spelet försvann det efter att de hade börjat arbeta med det. Baserat på våra resultat tycker vi att programmet har en hög social validitet även i en svensk kontext, säger Elinor Schad.

Vetenskaplig artikel:

More Than Just a Game: Teachers’ Experiences of the PAX Good Behavior Game, European Journal of Psychology and Educational Research.

Kontakt:

Elinor Schad, psykolog och universitetslektor vid Lunds universitet
elinor.schad@psy.lu.se

Fakta om studien:

En grupp på sex lärare har använt metoden PAX i Skolan under ett läsår och under tiden har forskarna vid tre tillfällen djupintervjuat lärarna. En pågående randomiserad kontrollerad studie som fortfarande rekryterar nya skolor kommer att inkludera över 2000 elever. Forskarna bakom studien är  Ale Holmdal, PTP-psykolog, Elinor Schad, specialistpsykolog i pedagogisk psykologi, lektor på institutionen för psykologi vid Lunds universitet, Gustav Nilsson, leg. psykolog, doktorand vid Linnéuniversitetet,  Viktor Kaldo, leg. Psykolog, professor i klinisk psykologi vid Linnéuniversitetet samt docent vid Karolinska Institutet

Artikel är återpublicerad från Lunds universitets webb.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera