Flimmer från led-lampor kan ge huvudvärk

Lampans led-teknik framhålls ofta för sina fördelar – att den är energisnål, att den håller länge och att tekniken går att styra på olika sätt. Men att led-lampan kan ge upphov till flimmer nämns inte lika ofta.

Kan ge huvudvärk och migrän

När ljuset varierar över tid uppstår effekter som vi kan se med blotta ögat – och sådana vi inte kan se. I värsta fall kan dessa ljusvariationer över tid påverka hälsan negativt, framför allt genom att orsaka huvudvärk eller migrän.

Det är något som forskare vid Lunds universitet fokuserar på. I faktarutan nedan förklarar en av dem, Johannes Lindén, hur man kan märka att en led-lampa flimrar.

Få koll på lampflimmer – forskaren tipsar

Ett enkelt sätt att få en indikation på om en lampa orsakar flimmer är att rikta en mobilkamera mot led-ljuskällan. Om du på skärmen ser ett slags randmönster kan det vara ett tecken på att lampan ger upphov till flimmer.

Se förklarande video med Johannes Lindén här.

Randigt mönster i mobilkameran.

Mobilkameran ska hållas så nära ljuskällan som möjligt, men även om man gör det är det inte säkert att randmönstren uppstår, trots att lampan kan orsaka flimmer.

Ett annat sätt är att vifta med en penna i ljuset från lampan. Om det då ser ut som flera pennor kan det vara en indikation på att lampan ger upphov till flimmer.

Bild: Lunds universitet.

Med hjälp av QR-koden på lampans förpackning kan man utläsa de tillåtna gränsvärdena enligt de nya EU-reglerna. Värdet för ”flimmermått” får inte överskrida 1,0, och värdet för ”stroboskopiska effekter” får inte bli högre än 0,9.

Under 2024 skärps reglerna ytterligare och gränsvärdet för de stroboskopiska effekterna får då inte vara högre än 0,4.

Se också upp med dimmers. Det är vanligt att flimmer uppstår först när man dimrar, även om man har en så kallad led-kompatibel dimmer eller universaldimmer. Ställ krav på att ditt ljus ska vara flimmerfritt även i dimrat läge.

Är du extra känslig? Om du mår dåligt i en viss lokal kan det bero på ljuset. Läs mer i texten nedan.

Källa: Johannes Lindén, Lunds universitet

Forskarna konstaterar att det fortfarande saknas kunskap om hur flimmer ska mätas på bästa sätt. EU slog visserligen 2021 fast gränsvärden för hur mycket flimmer och så kallade stroboskopiska effekter som ska tillåtas från en led-lampa. Men – kraven är svåra för belysningsindustrin att leva upp till, bland annat för att standarderna är otydliga, menar forskarna.

Nya upplysande rapporter

För att öka kunskapen om flimmer och dess påverkan på människan har forskarna nu, i ett projekt, publicerat en serie rapporter om led-teknik och flimmermått.

– I projektet synliggör vi flera oklarheter och missförstånd när det gäller flimmer och vilka mått och termer som ska användas, och i rapporterna försöker vi förklara så att informationen ska bli begriplig för både belysningsbranschen och konsumenterna. För det är rätt krångligt för alla, säger Johannes Lindén, fysiker och ljusforskare.

”Överväg att lämna tillbaka lampan”

I faktarutan ovan beskrivs hur man kan se tecken på att en lampa flimrar, via ränder som syns när en mobilkamera riktas mot lampan.

Det finns ingen absolut koppling mellan ränder i mobilen och att lampan flimrar, säger forskaren Johannes Linden. Ränderna innebär dock att det är mycket sannolikt, säger han, att ljuset från lampan varierar i intensitet och kan ge upphov till flimmer eller så kallade stroboskopiska effekter.

Om man då får ränder när man håller kameran mot en lampa hemma, vad gör man som vanlig konsument med den informationen?

Är det en ny lampa och du har kvittot kvar, överväg att lämna tillbaka lampan till butiken, säger Johannes Lindén.

– Jag skulle gå tillbaka med lampan. En led-lampa räknas ju faktiskt inte som förbrukningsvara, som glödlampor gör.

Mer sparsam användning

Ett annat alternativ är att använda en flimrande lampa sparsamt, fortsätter Johannes Lindén.

– Du kanske inte ska använda lampan om den är tänkt att användas långa stunder och som enda ljuskälla i rummet. Du kanske kan använda lampan i garaget eller i en trappa istället. Men om du tror att du är känslig för ljusvariationer och misstänker att flimmer kan ge dig huvudvärk skulle jag tipsa om att kassera lampan.

Går inte alltid att lita på siffrorna

Man kan också skanna koden på lampans förpackning, se faktarutan ovan. Då kommer man till en databas där det framgår huruvida lampan ligger under gränsvärdena eller inte.

Kruxet, säger Johannes Lindén, är att databasen inte är 100 procent tillförlitlig. Ibland står till exempel värdet ”noll” i databasen vad gäller flimmer eller så kallade stroboskopiska effekter. Och då är något inte helt rätt.

Hur är det med lampor där man faktiskt ser ett svagt flimmer med blotta ögat? Bör de användas?

– Om du misstänker att du är en känslig person, byt ut lampan. Du kanske är känslig för starkt ljus eller andra starka ljusstimuli och lätt får huvudvärk. Då är det troligt att du är känslig för flimmer också.

”Lömskt” flimmer

Ett problem med EU:s gränsvärden, menar forskarna, är att dagens riktlinjer bara omfattar synbara effekter.

– Riktlinjerna missar därför i praktiken de neurologiska besvär som uppstår till följd av icke-synbara effekter av ljusvariationer – som huvudvärk och koncentrationssvårigheter, säger Johannes Lindén.

Han menar att det finns indikationer på att en del människor påverkas mer än andra av osynliga ljusvariationer.

– Just de osynliga variationerna är lömska. De kan leda till att en del människor mår dåligt i vissa miljöer utan att de förstår att ljuset är orsaken.

Vill ha mer kontakt med ljusindustrin

Johannes Lindén och forskarkollegor hoppas att medvetenheten om flimmer och andra konsekvenser av ljusvariatoner ska öka och att kommunikationen mellan industri och forskning ökar.

– Under 1980- och 90-talen gav lysrören upphov till flimmerproblem. Nu är det led-baserad belysningsteknik som behöver uppmärksammas. Genom en ökad dialog mellan belysningsbranschen och akademin kan den fortsatta forskningen om flimmer fokusera på de delar som vi behöver veta mer om, säger Johannes Lindén.

Lästips: Här kan du läsa om forskning kring flimmer (temporal ljusmodulation) och olika typer av hälsobesvär:

Fluorescent lighting, headaches and eyestrain, Lighting Research & Technology

Full-spectrum fluorescent lighting: a review of its effects on physiology and health, Psychological Medicine

A simple visual task to assess flicker effects on visual performance, Lighting Research & Technology

Rapporter från Lunds universitet:

För den som är allmänt intresserad och vill veta mer: Flimmer – en teknisk översikt.
För belysningsbranschen: Förstå flimmer – en guide till IEC 61547 för belysningsbranschen.
För den som vill fördjupa sig ännu mer: Flicker explained.

Kontakt:

Johannes Lindén
johannes.linden@design.lth.se

Text: Lunds universitet samt forskning.se