Lekplatserna allt färre – drastisk minskning på 20 år

Bra platser för utomhuslek är viktiga för barns utveckling och hälsa. Läget för lekplatser som är allmänna och kommunalt förvaltade har dock länge varit okänt.

Drastisk minskning

Nu har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, gjort en första sammanställning av lekplatser i Sverige för att bland annat se hur mängden lekplatser har utvecklats med tiden. Studien visar att antalet kommunalt förvaltade lekplatser har minskat drastiskt under de senaste åren.

– Det har länge funnits indikationer på att lekplatserna blir färre. Nu ser vi att den minskande trenden till och med är starkare än vi anat. Dessutom tycks minskningen fortfarande pågå i många kommuner, säger Märit Jansson, universitetslektor vid SLU.

Stor variation

Utvecklingen varierar kraftigt mellan kommuner. Det finns kommuner där trenden på senare år har gått mot fler lekplatser, som i Älmhult, Höganäs och Kungsbacka.

Totalt sett i landet är dock trenden nedåtgående. Antalet kommunalt förvaltade lekplatser har minskat stort, troligen med hälften, under ungefär 25 års tid. Stora minskningar av antalet lekplatser syns exempelvis på Gotland och i Olofström och Berg, där långt över hälften av lekplatserna har försvunnit sedan 2005.

Bland 20 kommuner* i södra och mellersta Sverige minskade antalet lekplatser sammantaget med 32 procent under åren 2005–2022.

Mycket kraftig minskning i norra Sverige

I de norrländska kommunerna pekar studien på att minskningen mellan 2001 och 2022 var så stor som 48 procent. Många kommuner anger dessutom att det gjordes minskningar redan under 1990-talet.

Pengabrist och säkerhetskrav

Forskningen ger inga entydiga svar på varför antalet lekplatser överlag har minskat eller varför kvaliteten varierar. Analysen pekar bland annat mot svårigheter för kommuner att behålla förvaltningen av lekplatser på grund av begränsade budgetar i kombination med eftersatt underhåll samt krav på säkerhet och tillgänglighet.

Många har helt försvunnit

En mindre andel av lekplatserna som kommunerna inte längre förvaltar antas ha tagits över av andra, exempelvis föreningar. Väldigt många har också lagts ner helt, enligt forskarna.

– Den tidigare tätheten mellan lekplatser främjades fram till och med 1980-talet av att planeringen var normbaserad, med rekommendationer om avstånd till lekplatser. Idag är det främst krav på säkerhet som påverkar planeringen. Det leder till att förvaltningen ofta blir dyr och till att kvaliteter som främjar lek och hälsa ofta kommer i andra hand, säger Märit Jansson.

Olika kvalitet

Även olika lekplatsers kvalitet varierar, enligt ett analysverktyg som har använts i forskningen och som syftar till att fånga kvaliteter som är viktiga hos lekmiljöer.

Det handlar bland annat om att i leken främja variation, naturkontakt och möjlighet att påverka, men också om lekplatsers kvaliteter som mötesplatser och för ekologiska processer.

Forskningsrapport:

Lekplatsers kvalitet och kvantitet över tid – Ett projekt inom fortlöpande miljöanalys, SLU.

Kontakt:

Märit Jansson, universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
marit.jansson@slu.se

*) Här avses följande kommuner: Höganäs, Eskilstuna, Hultsfred, Ljusdal, Älmhult, Olofström, Säter, Vetlanda, Avesta, Karlstad, Karlskrona, Falu kommun, Berg, Västervik, Borlänge, Sävsjö, Kungsbacka, Gotland, Ronneby och Värnamo.