Fitnesskultur på Instagram eldar på vår narcissism

Träningsbilder under de populära hashtaggarna ”fitspo” eller ”fitspiration” ska inspirera andra till träning och hälsa. Det är tanken, i alla fall.

Men det finns något problematiskt i detta, menar Aurélien Daudi. Han är doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och har gjort en filosofisk och psykoanalytisk analys av fitnesskulturen på sociala medier utifrån vetenskapliga artiklar i ämnet.

– ”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier, säger Aurélien Daudi.

Snygg och sexig kropp är det viktiga

Bildbaserade sociala medier som Instagram har en inneboende logik som handlar om objektifiering. Att representera hela sig själv genom en bild är egentligen omöjligt, det går inte att visa allt det man är som person via en bild.

– I stället reducerar man sig själv till identifierbara och kommunicerbara tecken. Inom den här kulturen ligger ett stort fokus på den vältränade, snygga och sexiga kroppen, det är vad man visar upp av sig själv, och då gifter sig objektifieringen naturligt med en sexualisering.

Bakom en publicerad bild finns oftast väldigt många fler varianter av bilden och den bästa, mest perfekta bilden publiceras. Den status som bilden visar upp blir viktigare än att visa att man faktiskt har praktisk nytta av en stark kropp, menar Aurélien Daudi.

Instagram spär på vår narcissism

Det man kommunicerar, när man lägger ut sådana här bilder på sociala medier, är ett budskap om ett “jag” snarare än ett budskap om inspiration. Det ligger nästan i mediets natur. Instagram inbjuder den som publicerar bilder och videor att bejaka sin egen narcissism vilket inte bara är bra.

– Narcissism används ofta som ett skällsord, men inom psykoanalys beskriver begreppet också en drivkraft, att vilja och begära något för egen del. Det finns anledning att kontrollera narcissismen, och i sociala sammanhang hålls den normalt i schack. På Instagram späs den i stället på, säger Aurélien Daudi.

Den narcissism som vi alla har inom oss får alltså på detta vis bränsle, enligt forskningen.

Blir en negativ cirkel

Att jämföra sig själv med andra och vilja leva upp till andras ideal skapar stress. Att själv publicera foton och videor kan också skapa stress, på följande sätt:

Bilder som ständigt visar idealiserade versioner av en själv och andra, och som inte känns helt sanna, skapar känslomässig dissonans. Man känner sig otillräcklig. Den känslan kan dövas genom att man lägger ut ännu fler bilder i jakt på positiv respons, alltså att man ger utlopp för ännu mer narcissism. Det ena föder det andra och kan bli en cirkel som är svår att bryta.

Resultatet kan bli psykisk ohälsa.

Förvrängda kroppsideal

– Även tidigare forskning visar att fitspiration-kulturen bidrar till mental ohälsa, förvrängda kroppsideal och negativ självbild i allmänhet, säger Aurélien Daudi.

– Sociala medier-bilden kan motivera till träning, men om motivationen kommer utifrån – att man tränar för att behaga andra snarare än av inre motivation – så följer också risken för fler negativa effekter.

Kvinnor mer utsatta

Bilder av träning och kroppar publiceras av både män och kvinnor. Unga kvinnor har dock traditionellt varit mer utsatta för medias kritiska blick och därför kan påverkan av “fitspiration” bli större, enligt studien.

Artikeln om den narcissistiska kulturen inom ”fitspiration” är en del av en avhandling om fitnesskulturen på sociala medier.

Vetenskaplig artikel:

The Culture of Narcissism: A Philosophical Analysis of “Fitspiration” and the Objectified Self The Culture of Narcissism: A Philosophical Analysis of “Fitspiration” and the Objectified Self, Aurélien Daudi, Sciendo.

Kontakt:

Aurélien Daudi, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet
aurelien.daudi@mau.se