Kolsänkorna inte klimaträddarna vi hoppats på

Det finns en rad saker som kan göra att naturliga kolsänkor, som skogar, åkrar eller delar av haven, börjar släppa ut koldioxid istället för att binda den, skriver forskare i det europeiska klimatnätverket ICOS i en sammanställning.

Förändrat väder påverkar kolsänkorna

Det som kan påverka kolsänkor är bland annat förändringar i vädret, enligt forskarna: regn- och torrperioder, höga och låga temperaturer samt mer extrema väderfenomen som torka, skogsbränder och översvämningar. Alla dessa förväntas bli vanligare i framtiden till följd av den globala uppvärmningen.

Mänskliga aktiviteter har också en direkt påverkan på kolsänkor. Gallring eller kalavverkning av skogar och förändrade jordbruksmetoder påverkar ekosystemets möjlighet att sänka koldioxidhalten i flera år framöver.

Kolsänkorna är inte ”stabila allierade”

– Vi brukar se naturliga sänkor som stabila allierade när det gäller att absorbera fossila utsläpp. Det är de tyvärr inte. Naturliga kolsänkor förändras från år till år, och de blir alltmer sårbara, säger Werner Kutsch, generaldirektör för ICOS.

De minskande kolsänkorna har en direkt och viktig inverkan på nationella och europeiska klimatstrategier som utgår från att naturliga sänkor binder en konstant mängd koldioxid.

Beräkningar stämmer inte med verkligheten

– Eftersom de rådande strategierna för koldioxidneutralitet inte tar hänsyn till kolsänkornas föränderlighet och tenderar att underskatta de risker detta innebär, överensstämmer de aktuella beräkningarna helt enkelt inte med verkligheten. Detta utgör ett direkt hot mot arbetet med att nå 1,5-gradersmålet, säger Werner Kutsch.

Det finns bara en lösning för att uppnå målet i det så kallade Parisavtalet, enligt forskarna: att drastiskt minska de fossila utsläppen.

– Hur svårt det än kan verka måste vi ta oss igenom den rådande energikrisen med drastiska sänkningar av våra utsläpp av fossila bränslen, säger Werner Kutsch.

Vetenskaplig artikel:

Are Carbon Sinks at Risk? (Kutsch, W., Ciais, P., Becker, M., Cantoni, C., Cristofanelli, P., Delmotte, M., Denier van der Gon, H., Droste, A., Gerosa, G., Gkritzalis, T., Gielen, B., Holst, J., Kubistin, D., Luchetta, A., Ramonet, M., Rehder, G., Rutgersson, A., Steinbacher, M. och Super, I.), Fluxes, The European Greenhouse Gas Bulletin.

Kontakt:

Jutta Holst, föreståndare och forskare vid ICOS Sweden
jutta.holst@nateko.lu.se