Bild: Logan Weaver, Unsplash
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Konditionsträning och yoga kan vara lika effektiva för att minska alkoholkonsumtionen som vanlig vård, visar studier vid Karolinska institutet. – Den bästa tiden att träna är när suget är starkt, vanligtvis på eftermiddagen eller kvällen, säger Mats Hallengren, forskare vid Institutionen för global hälsa.

De flesta med alkoholmissbruk söker aldrig eller får behandling trots negativa konsekvenser på både mental och fysisk hälsa. Enligt forskarna är upplevd stigma och missnöje med tillgängliga behandlingar vanliga hinder för att söka hjälp. Därför behövs effektivare och icke-stigmatiserande behandlingar för alkoholmissbruk.

– Nuvarande behandlingar inkluderar psykologiska behandlingar och medicin. Dessa är effektiva, men återfallsfrekvensen är hög och de adresserar inte de fysiska hälsoproblemen som vanligtvis ses hos personer med alkoholbrukssyndrom.

Yoga lämpligt vid alkoholbrukssyndrom

– För att komma till rätta med detta undersökte vi effekterna på alkoholkonsumtion av konditionsträning, som rekommenderas för allmän hälsa, och yoga, en populär träningsform som kan vara lämplig för personer med alkoholbrukssyndrom, säger Mats Hallgren, projektledare, Institutionen för global folkhälsa.

Studierna visar att aerobic-träning och yoga var lika effektiva för att minska alkoholkonsumtionen som vanlig vård. 140 vuxna deltog i studierna – de hade aldrig tidigare sökt hjälpt, var fysiskt inaktiva och hade diagnosen alkoholmissbruk.

*Aerob träning betyder träning med tillgång till syre, det vill säga konditionsträning. Aerobics är olika typer av träningspass som inte framkallar syrebrist och laktat, ofta inomhusträning i grupp till en ledares instruktioner och till musik.

Träning lika effektivt som vanlig vård

Deltagarna i de två fysiska aktivitetsgrupperna stöttades att träna 3 gånger/vecka under 12 veckor. Bedömningar gjordes vid start och efter 12 veckor – 90 procent fullföljde uppföljningsbedömningen.

Blodprover togs för att bedöma somatisk hälsa och förändringar i den fysiska aktiviteten mättes med hjälp av accelerometrar. Inom den randomiserade kontrollerade studien genomförde de en akut träningsstudie, där deltagarna cyklade intensivt i 12 minuter. Förändringar i sug efter alkohol, humörtillstånd och ångest bedömdes före och efter cyklingen.

Yoga-gruppen minskade alkoholkonsumtionen mest

– Alkoholkonsumtionen minskade ungefär lika mycket i alla tre grupperna. Den största minskningen – 6,9 standardglas färre per vecka – sågs hos yogagruppen. Minskningarna var statistiskt signifikanta och kliniskt meningsfulla. Detta är goda nyheter för det betyder att det finns potentiellt effektiva behandlingsmöjligheter för människor som inte vill söka behandling via specialistkliniker.

Forskarna fann också att enstaka sessioner med aerobic-träning minskade suget efter alkohol, ångesten och förbättrade humörtillståndet.

Träning bäst när alkoholsuget är starkast

– Detta tyder på att den bästa tiden att träna är när suget är starkt, vanligtvis på eftermiddagen eller kvällen. Att regelbundet ersätta alkohol med korta sessioner av träning kan omkoppla hjärnan till att svara positivt på de belöningar som förknippas med träning, vilket resulterar i mindre sug. Slutligen såg vi även att olika former av träning minskade symtom på depression och ångest, med störst effekt hos yogadeltagare. Att känna ångest eller nedstämdhet ökar sannolikheten för alkoholbruk, så det är hoppfullt att träning visade sig minska dessa symtom, säger Mats Hallgren.

Det finns flera mekanismer som kan förklara fördelarna träning har på alkoholkonsumtionen. Träning tenderar att få oss att må bra; det minskar stress och ångest genom neurofysiologiska effekter, som indirekt kan påverka alkoholkonsumtionen genom att minska suget, förbättra kognitionen och göra beteendeförändringar mer sannolika.

Träning reglerar hjärnans belöningssystem

– Träning kan stärka självkänslan och tron på ens förmåga att kontrollera drickandet. De ångestdämpande effekterna av träning är starka och ångest är en känd riskfaktor för drickande. Alkoholberoende är förknippat med dysreglering av hjärnans belöningssystem, det dopaminerga systemet, och träning har visat sig anpassa frisättningen av dopamin på ett sätt som kan minska suget efter alkohol. Våra yogaklasser fokuserade på fysiska positioner, men avslappnings- och andningsövningar kan ge ytterligare hälsofördelar som är relevanta för dem med alkoholbrukssyndrom.

Enligt Mats Hallgren är nästa steg framöver att avgöra om fördelarna med träning bibehålls över tid. Och även att studera effekterna träning har på kognitionen hos människor med alkoholberoende, eftersom den ofta är försämrad vilket kan påverka återhämtningen. Dopaminhypotesen är biologiskt rimlig, men inga studier har undersökt denna mekanism hos människor med hjälp av en träningsintervention.

Fler fysioterapeuter som ordinerar fysiskt aktivitet

– Att uppmuntra människor att träna är utmanande, men det går att göra. För att hjälpa människor att komma igång med och bibehålla nya träningsrutiner bör insatser även inkludera ett parallellt program för beteendeförändringar. Ytterligare en utmaning är att implementera dessa nya kunskaper i de kliniska verksamheterna. Varken primär- eller specialistvården är idag utformad för att implementera träningsinterventioner i en bred skala. Vi behöver anställa fysioterapeuter för att utvärdera, ordinera och följa fysiska aktivitetsprogram i hälso-sjukvården.

Träning kan ge fler behandlingar mot alkoholmissbruk

Alkoholkonsumtion är den sjunde ledande riskfaktorn för både dödsfall och funktionsjusterade levnadsår globalt. De flesta med alkoholmissbruk söker aldrig hjälp – stigma och missnöje med tillgängliga behandlingar vanliga hinder, visar forskning. Den nya studien kan bredda utbudet av effektiva icke-stigmatiserande behandlingar, menar forskarna vid Karolinska institutet. De tre relaterade studierna är alla publicerade i Drug and Alcohol Dependence, och visar resultat från den randomiserade kontrollerade studien,FitForChange.

Vetenskapliga artiklar:

Effects of acute exercise on craving, mood and anxiety in non-treatment seeking adults with alcohol use disorder: An exploratory study (Hallgren M, Vancampfort D, Hoang MT, Andersson V, Ekblom Ö, Andreasson S, Herring MP) Drug Alcohol Depend 2021 03;220():108506

Effects of exercise in non-treatment seeking adults with alcohol use disorder: A three-armed randomized controlled trial (Gunillasdotter V, Andréasson S, Jirwe M, Ekblom Ö, Hallgren M) Drug Alcohol Depend 2022 03;232():109266.

Effects of physical activity on symptoms of depression and anxiety in adults with alcohol use disorder.Secondary outcomes of a randomised controlled trial.(Welford P, Gunillasdotter V, Andréasson S, Hallgren M) Drug Alcohol Depend 2022 Aug;239():109601 .

Kontakt

Mats Hallgren, projektledare, Institutionen för global folkhälsa, mats.hallgren@ki.se Telefon:

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera