Sjöar släpper ut mindre metan än man tidigare trott

Metan är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Det är relativt väl känt genom mätningar och data från satelliter hur stor mängd metangas som finns i atmosfären och hur den har ökat över tid. Men det är inte lika tydligt varifrån metanet kommer.

– Den globala metanbudgeten är ett mysterium. När man summerar mätningarna som gjorts vid marken får man ett högre värde än mängden metan i atmosfären. Vi förstår inte heller fullt ut varför metanet ökar så oregelbundet i atmosfären, till skillnad från de andra växthusgaserna som ökar väldigt regelbundet och på ett sätt som tydligt går att koppla till mänsklig aktivitet, säger David Bastviken.

Vad påverkar metanutsläppen?

För att kunna sätta in åtgärder som kan minska metan i atmosfären är det viktigt att förstå vilka utsläppskällorna är och hur metanutsläppen regleras.

Mängden metan i atmosfären har mer än fördubblats sedan tiden före industrialismen. Mycket av detta beror på människans aktiviteter, som läckage av metan vid hantering av naturgas och att metan bildas i vissa industriella förbränningsprocesser.

Metangas avges från vattnet

Men det finns också naturliga metankällor. När bakterier bryter ner ämnen under syrefria förhållanden, som i våtmarker och sjöar, bildas metangas som kan avges från vattnet eller bubbla upp från sjöbottnen. Dessutom finns naturliga metanbildande processer som gynnas av mänsklig aktivitet, som risodling, idisslande boskap och soptippar.

Tidigare forskning har gett mycket varierande uppskattningar av storleken på sjöarnas bidrag till den totala mängden metangas. I den aktuella studien har forskarna gått tillbaka till ursprungsdata bakom de tidigare beräkningarna för att dubbelkolla alla data och bättre ta hänsyn till ny kunskap om hur metanutsläpp regleras och varierar i tid och rum.

Släpper ut mindre metan

­­– Vi kom fram till att sjöar släpper ut mindre metan än vi trodde, vilket man kan förvänta sig eftersom de flesta mätningar som ligger till grund för tidigare beräkningar har gjorts under den varma delen av året när utsläppen blir som högst. Men det är fortfarande så att sjöar och dammar står för ungefär en tiondel av de totala metanutsläppen, så de är en viktig faktor att räkna med. Vi har förhoppningsvis bidragit till att de beaktas på ett mer korrekt sätt.

Modellen är den första där de beräknade metanutsläppen från sjöar fördelas på ett koordinatsystem över jorden. Det är en förutsättning för att kunna koppla sjöarnas metanutsläpp till de globala klimatmodellerna för olika ekosystem.

Bättre beräkningar

År 2021 gjorde forskarlaget liknande beräkningar för dammar vid kraftverk och liknande människoskapade sjöar. Tillsammans täcker de båda studierna de viktigaste öppna vattenytorna på jorden. Studierna bidrar dels till förbättrad kunskap om hur mycket metan vattenytorna släpper ut, dels har de gjort det möjligt att integrera beräkningarna i globala klimatmodeller.

– Vår studie har dramatiskt minskat glappet mellan metanet som vi ser i atmosfären och summan av alla kända utsläpp. Det ger bättre förutsättningar att få in sjöar, som är en betydande metankälla, i de globala klimatmodellerna och därmed få en bättre förståelse för hur metanutsläppen regleras, säger David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet.

Vetenskaplig artikel:

Methane Emission From Global Lakes: New Spatiotemporal Data and Observation-Driven Modeling of Methane Dynamics Indicates Lower Emissions .

Kontakt:

David Bastviken, professor, david.bastviken@liu.se