Fler negativa till vindkraft nära hemmet

Antalet vindkraftverk har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Enligt Energimyndigheten fanns det 4 754 vindkraftverk hösten 2021, och ökningen mellan år 2021 och 2022 är den högsta redovisade. Inom ramen för forskningsprojektet Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen studeras svenskarnas inställning till vindkraft varje år i den nationella SOM-undersökningen.

Stödet för vindkraft avtagande

Vindkraft är en populär energikälla bland svenskarna. Den senaste nationella SOM-undersökningen visar att:

• 58 procent av svenskarna vill satsa mer på vindkraft än i dag
• 21 procent vill satsa ungefär lika mycket som i dag
• 13 procent vill satsa mindre eller helt avstå

Endast solenergi och vattenkraft rankas högre i undersökningen när det kommer till vilka energislag Sverige bör satsa på. Men jämfört med nivåerna mellan åren 1999 och 2009, innan den svenska vindkraftsexpansionen tagit fart, har stödet för vindkraften avtagit något.

Rekordtapp för vindkraften

De båda senaste mätningarna år 2020 och 2021 visar nu på signifikanta negativa effekter i opinionen. Balansmåttet, som utgörs av andelen som vill satsa på vindkraft minus andelen som inte vill det, har minskat från 78 till 66 på dessa två mätår. Inget annat energislag i undersökningen har i modern tid haft ett större tapp i opinionsstöd än vindkraften har just nu.

– Det handlar nog inte i första hand om att synen på vindkraft i sig blivit markant mer negativ, utan snarare att man anser att det har byggts tillräckligt redan, ett exempel på vad som inom opinionsforskningen brukar kallas för termostateffekten, säger Erik Jönsson, biträdande forskare vid Statsvetenskapliga institutionen.

Negativ inställning på landsbygden

För första gången sedan frågan började ställas är nu en övervikt av svenskarna negativt inställda till vindkraftsetableringar i närheten av där de bor. År 2021 var 40 procent ganska eller mycket negativa till detta, jämfört med 33 procent som var positiva. Det innebär en helomvändning sedan det senast mättes år 2016, när 40 procent var positiva och 28 var negativa.

Dessutom visar resultaten att den negativa inställningen till att satsa mer på vindkraft ökar särskilt bland boende på landsbygden, där också de flesta vindkraftverk historiskt placerats. Det finns idag ett signifikant negativt samband mellan att bo i en redan vindkraftstät kommun och att vilja satsa mer på vindkraft som energikälla.

– Detta tydliga mönster, att man oavsett sin allmänna inställning till vindkraft inte vill ha vindkraftverk placerade nära sitt eget hem, kan vara en bidragande faktor till att svenska kommuner i så hög utsträckning utnyttjar sitt kommunala veto och stoppar planerad vindkraftsutbyggnad, säger Erik Jönsson.

Energifrågornas roll i valrörelsen

Det finns även tydliga politiska skillnader i frågan om vindkraft. Bland de som står klart till vänster i politiken är det 80 procent som vill satsa mer på vindkraft. Motsvarande siffra för personer som står klart till höger är 42 procent.

– I dag har flera partier tagit tydlig ställning kring vindkraft, ofta i kontrast till kärnkraft, men det återstår att se vilken roll energifrågorna kommer att spela i den kommande valrörelsen, säger Erik Jönsson.

Kontakt:

Erik Jönsson, biträdande forskare i Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, erik.jonsson@gu.se

Daniel Jansson, kommunikatör SOM-institutet, daniel.jansson@som.gu.se