Svårare att bedöma elevers lärande i skolan

Grundskolans formella krav och fokus på individuella arbetsuppgifter kan kollidera med elever som är födda in i en digital tidsålder, och som med självklarhet delar information med varandra genom sociala medier, sms, bilder eller chattar. Det har Charlotta Rönn, doktorand i pedagogik vid Institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet, funnit i sitt avhandlingsarbete.

– Vissa elever arbetar i linje med läroplanens intentioner, anstränger sig och tar ansvar för sina studier, medan det för andra elever är helt naturligt att logga in på varandras Google classroom-konton och revidera varandras texter eller skriva originaltexter för varandra. Somliga ber även mer högpresterande kamrater att ta en bild på sina färdiga skriftliga inlämningsuppgifter och skicka så att kamraterna sedan kan formulera om texten ”med egna ord” – utan lärarnas vetskap, säger Charlotta Rönn.

Digital teknik är ungdomars vardag

Genom att följa en klass i en kommunal högstadieskola har Charlotta Rönn studerat elevers informella sociala strategier när de tar sig an formella individuella skriftliga inlämningsuppgifter.

– Att elever hjälper varandra med skolarbete utan lärarnas vetskap är inget nytt i sig. Men den digitala tekniken är vardag för dagens elever och de använder den informellt även i sitt skolarbete, vilket är värt att uppmärksamma i fortsatt forskning. Pandemin har gjort att skolor över hela världen i allt större utsträckning gått över till distansundervisning genom digital teknik, vilket kan förstärka problematiken, säger hon.

Större personligt ansvar i skolan

En av studiens utgångspunkter har varit att skolans läroplan, både i Sverige och internationellt, gått mot ökad individualisering. Eleverna förväntas ta ett större personligt ansvar för skolarbetet genom till exempel inlämningsuppgifter som eleverna själva ska planera och genomföra. Dessa arbeten lämnas sedan in eller laddas upp till lärarna för bedömning.

– De informella strategier som eleverna tillämpar gör det svårt för lärarna att veta vem som är originalförfattare till texter som lämnas in för betygssättning. Lärandet blir osynliggjort för lärarna och eleverna själva, och eftersom det sker bakom lärarnas rygg eller utanför skoltid är lärarna kanske inte ens medvetna om att det sker, säger Charlotta Rönn.

Läckta prov sprids i klasschatter

Även i år har Skolverket gått ut med information om att vissa nationella prov har läckt, liksom tidigare år. I avhandlingsarbetet fann Charlotta Rönn att eleverna delade läckta nationella prov och lärarnas bedömningsanvisningar med varandra i klassens Snapchat-grupp. På så sätt vet eleverna till exempel vilket ämne de skall skriva om och kan förbereda det i förhand.

– Förutom svårigheten för lärarna att rätt bedöma elevernas kunskapsutveckling, riskerar också eleverna att inte få den hjälp och det stöd av lärarna som de behöver individuellt för att utveckla till exempel sin förmåga att skriva. Det står förvisso i läroplanen att eleverna ska lära sig att skriva texter tillsammans med kamrater, men det framgår inte hur lärarna ska bedöma och betygsätta det. Läroplansförfattarna tänkte nog inte att det skulle gå till så som det beskrivs av eleverna i den här klassen, säger hon.

Högre betyg utan ansträngning

I sin artikel konstaterar Charlotta Rönn också att elevernas strategier tycks förstärka redan existerande ojämlikheter.

– Jag såg att elever med högre socialt och ekonomiskt kapital drar större nytta av de informella nätverken i klassen. Enligt eleverna tycks dessa elever kunna få högre betyg med liten ansträngning. Det finns också en risk att betygens tillförlitlighet och likvärdighet hotas – i synnerhet som de nationella provens kontrollfunktion också kan undermineras och sättas ur spel i och med landsomfattande läckta nationella prov som sprids, säger Charlotta Rönn.

Vetenskaplig artikel:

Pupils’ informal social strategies in a Swedish compulsory school – What pupils do and say, out of sight of the teachers, while managing written individual assignments, Educational Review.

Kontakt:

Charlotta Rönn, doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet, charlotta.ronn@miun.se