Så håller du hjärnan frisk

Sölve Elmståhl leder ett forskningsprojekt som försöker ta reda på vad vi kan göra för att hålla våra hjärnor friska så länge som möjligt. Den som är 80 år och äldre drabbas ofta av flera kroniska sjukdomar och symtom, vilket gör det svårt att veta vad som är normalt åldrande och vad som är begynnande demens.

– Vi behöver mer kunskap om demenssjukdomar och betydelsen av olika riskfaktorer. För det behöver vi ta reda på normalvärden för äldre när det gäller kognitiv förmåga, minne, blodtryck och funktionsförmågan för olika organ. Vi undersöker också livsstils-faktorer, till exempel vad kosten betyder för att vi ska hålla oss friska, förklarar Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus.

Begränsad kunskap om åldrande

Eftersom kunskapen om åldrande är begränsad är det svårare att sätta rätt diagnos. Risken ökar då att äldre kan bli både över- och underdiagnostiserade. För att ta reda på skillnaden mellan normalt åldrande och kroniska sjukdomar som demens, följer forskarna personer från 60-årsåldern och livet ut. Redan nu har projektet Gott åldrande i Skåne (GÅS) följt tusentals skåningar i tjugo år.

– Vi följer deltagarna över tid, ser hur sjukdomsförlopp utvecklas för att bättre förstå varför vissa utvecklar sjukdom och andra inte. Vi undersöker också hur vi kan skapa bättre förutsättningar för ökad livskvalitet.

Demens kan inte botas

Först kan vi slå fast att demens inte går att bota. Men det går att hålla din hjärna frisk längre. Aktuell forskning visar att 30 procent av risken att insjukna styrs av riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, diabetes, fetma och fysisk inaktivitet. Det innebär att du själv kan påverka en del av riskfaktorerna, och därmed skjuta upp insjuknande, framför allt när det gäller den näst vanligaste formen av demens – så kallad vaskulär demens. Den kallas också blodkärlsdemens eftersom symtomen orsakas av sjukliga förändringar i hjärnas blodkärl.

Allmänna livsstilsråd funkar

Men varför behåller ändå en liten andel äldre sin kapacitet hela livet, medan andra insjuknar? Grunden är att följa allmänna livsstilsråd som till exempel att motionera regelbundet, dricka måttligt och inte röka.

– Vi vet ju alla att motion är bra, men vi blev förvånade över att det krävs så lite för att det ska ha betydelse. Även en aktivitet som en promenad två till tre gånger i månaden kan räcka för att vi ska se en lite längre överlevnad hos äldre jämfört med helt inaktiva.

Använd hjärnan

Forskarna har identifierat fler faktorer som kan hålla oss friska långt upp i åren. Att fortsatt vara nyfiken, använda sin hjärna och ta till sig ny kunskap betyder mycket, liksom att umgås med andra.

– Personer som har ett socialt umgänge bevarar sin funktionsförmåga längre och klarar vardagliga aktiviteter bättre än andra. När vi umgås med andra får vi ett sammanhang och ökar livskvaliteten, vilket är otroligt viktigt. Målet är ju inte att lägga år till livet, utan liv till åren, konstaterar Sölve Elmståhl.

Kontrollera blodtrycket

En annan viktig faktor är att hålla koll på blodtrycket. Ungefär hälften av alla äldre tar blodtryckssänkande medicin. Men även för lågt blodtryck kan vara farligt.

– Att som äldre få blodtrycksfall när man reser sig upp ökar risken för fallskador, men lågt blodtryck har också visat sig fördubbla risken att utveckla demens och påverka hjärnans förmåga att lagra och bearbeta information. Därför är det viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodtryck.

Text: Monne Ljungberg

Denna artikel publicerades först i Vetenskap & Hälsa.