Vad krävs för att fler ska välja vegoburgare?

– Trots att köttsubstituten blir allt fler ligger köttkonsumtionen alltjämt på en hög nivå. Frågan vi ställde oss i den här studien var om man skulle kunna använda lägre priser för att få fler att välja vegetariska alternativ till kött, säger Mitesh Kataria, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Vid sidan av transporter och boende är maten, och i synnerhet köttkonsumtionen, en av hushållens stora källor till utsläpp av växthusgaser.

Forskarna ville undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för att konsumenter ska byta hamburgaren till en som är gjord utan kött. Deltagarna i studien fick välja mellan en växtbaserad burgare, en köttliknande vegetarisk burgare och en burgare gjord av labbtillverkat kött.

Priset påverkade – men inte mycket

Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de som föredrar kött skulle överväga att byta till köttersättning om priset var två tredjedelar eller lägre av priset på en hamburgare av kött.

Nästan hälften av de tillfrågade skulle dock inte välja labbköttburgaren även om de skulle få den gratis. Män utan universitetsutbildning och äldre än 30 år var störst motståndare till att ersätta kötthamburgaren,  i synnerhet om ersättningen var en växtbaserad vegoburgare som varken ser ut eller smakar som kött.

– Det vi såg är att det krävs omfattande prisskillnader för att folk ska välja vegetariskt, säger Mitesh Kataria.

Skillnaden var dock stor mellan de som tidigare testat vegetariska burgare och de som inte gjort det. Mellan 30 och 40 procent visste inte hur köttsubstituten smakade, luktade, såg ut eller vad de kostade och valde dem i lägre utsträckning. Oftast angavs smak som en avgörande faktor för att välja kött.

Normer har stor betydelse

– Även om folk är medvetna om klimatfrågan, så är de kulturella normerna starka. För många är det helt enkelt en stor sak att ändra sina matvanor. Det är tydligt att det behövs mycket mer än enbart förändrade priser för att minska köttätandet. Det kommer nya vegetariska produkter hela tiden som kan bidra till mindre växthusgaser, men det är ändå inte givet att folk kommer att kasta sig över dem, säger Mitesh Kataria.

De som var mindre benägna att byta ut köttet var främst män över 30 år utan universitetsutbildning, och äldre personer. Yngre personer och kvinnor hade i större utsträckning stött på köttalternativ tidigare och valde det oftare.

Viktigt att påverka barns matvanor

– Det finns en tydlig koppling mellan matvanor som barn och hur man konsumerar när man blir äldre. Jag tror att det är bra att försöka nå unga och bygga upp deras kostvanor, dels för att de blir vana och fortsätter äta mindre kött, dels för att de kan lära sina föräldrar genom att till exempel vilja ha vegetarisk mat hemma, säger Mitesh Kataria.

Vetenskaplig artikel:

How much does it take? Willingness to switch to meat substitutes . Artikeln publicerades i den vetenskapliga tidskriften Ecological Economics.

Kontakt:

Mitesh Kataria, docent i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, mitesh.kataria@gu.se