Våren är sen i år – björk och hägg tvekar

Under valborgshelgen genomförde Svenska botaniska föreningen och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Vårkollen för åttonde gången.

Vårkollen är ett forskningsprojekt där medborgare rapporterar in vårtecken. Den data som forskarna analyserar ger en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet vid samma tid varje år. Genom detta kan forskarna även se hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.

– Vi är glada att vi har ett stadigt intresse för att vara medborgarforskare och delta i Vårkollen. Vi hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska botaniska föreningen.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet. Det innebär att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut under valborgshelgen för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid valborg i sydligaste Skåne.

Björken i startfasen

Vårkollen visar att det numera är normalt att lövsprickningen når ända upp till den naturliga Norrlandsgränsen till den 1 maj. I år har dock björken bara börjat sin lövsprickning upp till Mälardalen, med Småländska höglandet undantaget.

Enligt den historiska databasen hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Svealand vid Valborg, men i år har sälgen påbörjat sin blomning hela vägen upp till snögränsen.

Den milda våren lockade fram sälgen.

Häggen är sen

Under ett par år tillbaka har också häggen, som tidigare började blomma först i mitten av maj i sydligaste Skåne, börjat blomma ända uppe i Svealand. Men i år är det bara längst ut på väst- och sydkusten som häggen har börjat blomma på några få ställen. De tidigare Vårkollarna visar dock att häggens blomning i medeltal inte startar förrän efter den 1 maj.

– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter har tidigarelagts ett par veckor sedan 1900-talets början, vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Nu börjar vi skönja vad som är det nya ”normala”, men också att vårvädret enskilda år ställer till det, så att avvikelserna kan bli avsevärda, säger Ola Langvall vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.

Tussilago. Bild: Gert Olsson/Scandinav

Tidig tussilago och snabba blåsippor

I år har det varit väldigt tydligt hur skiftande vårväder kan påverka olika arter.

Tidiga arter som tussilago, blåsippa, vitsippa och sälg kom tidigt i blom tack vare en mild början på våren, medan björkens lövsprickning och häggblomningen inte hann få tillräckligt med värme för att hinna slå ut innan den kyliga perioden i april inleddes, och hela processen med lövsprickning respektive blomning stannade av.

Tidiga arter blommar fortfarande i stora delar av landet. Det är också tydligt att exempelvis tussilagons och sälgens blomning i år har begränsats av att det fortfarande ligger mycket snö i Norrlands inland.

Vårkartor för olika arter

Kartbilderna visar analyser av årets rapporter (färgade prickar). I samma kartor finns datumlinjer, som visar när olika arter i medeltal började blomma enligt de historiska data som samlades in under perioden 1873–1920. De grå nyanserna i bakgrunden på kartan visar hur observationerna såg ut i medeltal under de senaste sju åren.

Vitsippor. Foto: Yoksel Zok

Björk
Blåsippa
Hägg
Sälg
Tussilago
Vitsippa

Ny chans att rapportera vårtecken

För dem som inte hann med att rapportera till Vårkollen, eller om man är intresserad av att rapportera blomningen hos arter som blommar lite senare, görs i år uppföljningen Försommarkollen. Eftersom syftet med kollarna är att se hur växterna påverkas av klimatförändringar, är det angeläget att även se hur blomningen hos liljekonvalj, prästkrage, rönn, hägg och syrén har förändrats under 100 år vid tidpunkten för Världsmiljödagen den 5 juni. Intressant är också var Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, blommar i samband med Nationaldagen den 6 juni.

Kontakt:

Mora Aronsson, Svenska botaniska föreningen, mora.aronsson@svenskbotanik.se

Ola Langvall, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket, ola.langvall@slu.se