Komposten kan bli en klimatbov

I en varmkompost omvandlas matrester och trädgårdsavfall till näringsrik jord med hög mullhalt. Att kompostera beskrivs ofta som en win-win: utmärkt odlingsjord alldeles gratis samtidigt som man tar hand om sitt avfall på ett miljövänligt sätt.

Evgheni Ermolaev är teknisk utredare på Stockholm Vatten och Avfall, och har under många år forskat inom kretsloppsteknik vid SLU.

Men är det så miljövänligt att kompostera?

Nja. Forskning visar att komposten släpper ifrån sig växthusgaser, i synnerhet om den inte sköts på rätt sätt. Och att sköta den rätt är inte helt enkelt.

Evgheni Ermolaev, som har forskat i kretsloppsteknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), berättar:

– En studie som vi gjorde visade att en varmkompost har potential att släppa ut växthusgaser, bland annat metan, när avfallet bryts ner. Hur mycket beror på hur komposten sköts. Till exempel gjorde höga temperaturer, för mycket avfall på kort tid och att kontinuerligt röra om i komposten att utsläppen ökade. Den största påverkan berodde dock på hur mycket vatten avfallet innehöll – ju blötare matavfall, desto högre metanutsläpp.

Kan man kalla komposten för en klimatbov?

– Nej, kompost är en klimathjälte, men kanske inte i Sverige, där man kan utnyttja matavfallet bättre. Om man jämför utsläppspotentialen med deponi, vilket är en av de vanligaste metoderna för avfallshantering globalt, kan kompostering minska utsläppen 16 gånger. Om man hade komposterat istället för att deponera skulle man alltså minska sina utsläpp från cirka 50 kilo till 3 kilo koldioxidekvivalenter* per person och år, förutsatt att man producerar 97 kg matavfall per år. Storskaliga komposter skiljer också från hemkomposter och kan ha mindre utsläpp.

Hur utnyttjar man matavfallet på ett bättre sätt?

– Om man har tillgång till en centralinsamling i kommunen där biogas produceras ser jag inte någon fördel för klimatet med hemkompostering. Vid biogasproduktionen tar man tillvara på den energi som produceras vid nedbrytningen, men som går förlorad vid kompostering. Möjligen finns det en poäng med att hemkompostera för att använda jorden till att producera grödor som man själv äter.

Möjligen finns en sådan poäng säger du, men det är inte helt säkert; hur tycker du att man ska tänka som hobbyodlare?

 – Jag tycker att det är jättesvårt. Naturvårdsverket skriver i en redovisning av EU:s avfallspaket att ”hemkompostering även i fortsättningen ska vara tillåten”, men ”har valt att inte fokusera på ökad hemkompostering ” eftersom man i en kompost bara återanvänder näringsämnena i avfallet och inte tar tillvara biogasen. Jag håller med om det, men när man pratar om effekter måste man titta på hela systemet. Vad händer om vi tar bort hemkomposterna och människor istället åker och köper jord som är baserad på torv, som enligt Naturvårdsverket i de flesta sammanhang räknas som ett fossilt bränsle*? Då blir effekten negativ. Men om man istället köper kommersiellt tillverkad kompostjord, då kanske effekten blir annorlunda, det är det ingen som har undersökt.

Kan man göra något för att komposten ska släppa ut så lite växthusgaser som möjligt?

– Ja, det är viktigt att komposten inte blir för blöt och att den har lagom processhastighet, det vill säga att den inte blir väldigt aktiv, och därmed för varm. Komposten producerar en del metan hela tiden, men det är mindre vid låga temperaturer och lägre fukthalt. Om temperaturen stiger över 40 grader är det större risk att metanet släpps ut.

Hur tar man hand om sin kompost rätt?

– Om man har mycket matavfall, till exempel om man är många personer i hushållet, är det bättre att ha flera komposter. När man fördelar matavfallet i flera behållare blir komposten inte lika aktiv och därmed inte lika varm. Vi såg i våra studier att en vanlig kompostbehållare på cirka 400 liter räcker för ett hushåll på upp till tre personer. Det är också viktigt att inte blanda komposten för ofta, varannan eller var tredje vecka räcker, och ha lagom fukthalt. En blöt kompost kan inte luftas ordentligt och då blir den syrefattig och producerar mer metan.

Hur vet man att komposten inte är för blöt?

– Man kan ta upp lite kompostmaterial och krama det till en boll med handen. Det ska inte komma ut någon vätska när man kramar, om det gör det är komposten för blöt. När man öppnar handen ska bollen hålla ihop. Om den faller isär när man petar på den är komposten för torr.

Finns det något annat sätt att ta hand om sitt matavfall?

 – Det finns en typ av kompost som kallas bokashi, som innebär att matavfallet fermenteras innan nedbrytningen fortsätter under jord. Det finns inte många studier gjorda på ämnet, men en visade att bokashi har förmågan att binda mer kol i det nedbrutna materialet, men att effekten är kortvarig. En annan studie undersökte utsläppen av växthusgaser medan fermenteringen pågår i bokashihinken.

Släpper bokashi ut mindre växthusgaser?

– Ja, enligt mina beräkningar ger en vanlig hemkompost ifrån sig tre kilo koldioxidekvivalenter per person och år och bokashi, baserat på studier gjorda vid SLU, släpper bara ifrån sig 86 gram. Komposteringsprocessen i varmkomposten sker under mycket längre tid och därför är det större risk för utsläpp. Bokashiprocessen är ganska tidsbegränsad och snabb. Vi vet visserligen inte vad som händer med utsläppen när man gräver ner bokashin i marken, men jag kan inte tänka mig att det kan komma så mycket mer metan från det. Däremot finns det andra problem med bokashi.

Vad är det för problem?

– Eftersom det kan vara svårt att ta hand om bokashin på vintern, när det inte går att gräva ner den i jorden, låter man ofta hinkarna stå i väntan på våren. Det kan hända att det kommer utsläpp då, det vet vi inte, det behövs mer studier.

Läs också: Biokol renar jorden från gifter

Men annars är bokashi ett bättre alternativ?

– Ja, om man odlar rekommenderar jag bokashi under vår, sommar och höst. På vintern kan man, om kommunen har central hämtning av matavfall, lämna sitt avfall dit. Om man däremot slänger allt i samma soppåse, som det är i många kommuner, är det bättre att använda varmkomposten på vintern. Den når inte så höga temperaturer när det är kallt ute och släpper därför ifrån sig mindre växthusgaser.

Så ditt råd till odlare är att använda sig av bokashi hellre än kompost?

– Ja, min hypotes är att det ger mindre utsläpp. Jag har varit ganska skeptisk till bokashi förut men när jag gjorde själva beräkningarna såg jag att utsläppen är väldigt små. Det är också mycket mer som kan gå fel med hemkompostering, och då får man större utsläpp.

Vad tycker du skulle vara intressant att forska mer om inom det här området?

– Det hade varit intressant att undersöka hur många människor i Sverige som faktiskt hemkomposterar och hur stor del av matavfallet som hamnar i komposten. Den senaste analysen gjordes 2011 så det är på tiden att det görs en ny. Jag hade också velat undersöka kvaliteten på matavfallet från hemkomposter med det centralt insamlade matavfallet för att jämföra hur det är sorterat och sedan undersöka vilken metod som innebär en förbättrad jordkvalitet. Jag hade också velat undersöka hur stora utsläpp bokashi ger upphov till när den grävs ner.

Källor:

• Utsläpp av växthusgaser och ammoniak från hemkomposter – Öppet tillgängliga publikationer i SLU:s publikationsdatabas
• Greenhouse gas emissions from food and garden waste composting effects of management and process conditions.
• Naturvårdsverkets regeringsuppdrag 2021: Uppdrag att föreslå genomförande
  av artikel 22 om bioavfall Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG i den svenska lagstiftningen
• Bokashis respiration i jorden – betydelse för dess klimatpåverkan
• Bokashi – köksavfallshantering utan växthusgaser?

*Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa. Den äldre mossan hamnar allt djupare, bryts delvis ner, och blir till torv. I torven finns stora mängder kol inlagrat. Enligt Naturvårdsverket räknas torv i de flesta sammanhang som ett fossilt bränsle även om det nybildas mycket snabbare än kol, olja och naturgas. FN:s klimatpanel IPCC skriver i sina riktlinjer: ”Notera att torv behandlas som ett fossilt kol i dessa riktlinjer eftersom det tar så lång tid att ersätta skördad torv.”

Text: Izabella Rosengren/Sara Tuncel på uppdrag av forskning.se