Fler små förpackningar minskar matsvinnet

Fixar vi maten, fixar vi planeten – eller kommer i varje fall en rejäl bit på vägen. En viktig del i arbetet är att få stopp på det enorma matsvinnet.

När miljöprofessor Johan Rockström 2018 lite överraskande släppte kokboken Eat good – recept som förändrar världen motiverade han det med att maten är den största enskilda orsaken till våra globala miljöproblem. Fixar vi maten, fixar vi planeten, sa han i intervjuer.

All den forskning han lett visar att matproduktionen i världen är den enskilt största utsläppskällan av växthusgaser, den enskilt största konsumenten av färskvatten och den enskilt största orsaken till övergödning.

Att livsmedelsproduktionen har så stor miljöpåverkan är något som även Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, sett i sin forskning.

Människors mat bakom klimatpåverkan

– Hela kedjan med matproduktion och matkonsumtion står för en tredjedel av all mänsklig klimatpåverkan. Den står dessutom för merparten av all antibiotikaanvändning och för mer än 90 procent av all artutrotning, säger Fredrik Wikström och nämner skövlade regnskogar och användandet av bekämpningsmedel som ett par av de bakomliggande orsakerna.

– Vår mat är kort sagt den enskilt största faktorn som håller på att slå sönder ekosystemen på jorden, fortsätter han.

Att vi då dessutom slänger en stor del av den mat vi producerar är riktigt alarmerande. Detta matsvinn uppstår i alla delar i livsmedelskedjan. I primärproduktionen ute på lantbruken, i industrin, i butikerna, i storköken och inte minst hos hushållen. Exakt hur stort svinnet är vet forskarna inte riktigt.

Nästan bara estetiskt perfekta grönsaker kommer till butiken för försäljning.

Så mycket mat slänger hushållen

Det kastas mycket mat innan den ens når hushållen. När det gäller den mat som faktiskt köps hem av hushållen ser matsvinnet ut så här:

• Varje person slänger i snitt 19 kilo ätbar mat per år. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.
• Dessutom häller vi ut 18 kilo mat och dryck ut i vasken per person och år, mest kaffe, te och mejeriprodukter.

I jämförelse: ett matsvinn på 19 kilo motsvarar över 40 måltider per år för en person. Och ett matsvinn på 18 kilo som hälls ut i vasken motsvarar cirka 90 koppar kaffe.

Källa: Livsmedelsverket

– Det är ett forskningsområde som är ganska nytt och därför är det svårt med data. Men man uppskattar att ungefär en tredjedel av all mat som produceras slängs. Troligen är det mer, säger Fredrik Wikström.

Att det kan röra sig om mer beror på vad man definierar som matsvinn. Mattias Eriksson, docent på SLU och forskare inom matsvinn, säger att framför allt jordbruket utgår från en väldigt smal definition.

– Det är bara det som lämnar gården som avfall som kategoriseras som matsvinn. Allt som plöjs ner på åkern eller går till gårdens egen biogasanläggning är med den definitionen inte matsvinn och hamnar inte i statistiken, säger han.

Osnygga salladshuvuden plöjs ner direkt

Mattias Erikssons egen forskning har bland annat visat att ungefär 65 procent av den odlade isbergssallaten kasseras och plöjs ner direkt på fälten. Det kan bero på skadedjur eller låg efterfrågan, men också på att sallaten helt enkelt inte uppfyller de estetiska kraven på hur sallat ska se ut.

– Den sallaten hade ju kunnat bli mat om man skördat den. Nu blir den till matsvinn, även om den alltså inte kategoriseras som det, säger han.

En orsak till matsvinnet är alltså de krav som både butiker och konsumenter har på hur maten ska se ut. Det är i huvudsak bara det som ser perfekt ut och har en perfekt kvalitet som når konsumenterna.

Butiker bra på att sälja inköpta livsmedel

Butikerna lyckas dock sälja det mesta som de köper in, enligt Mattias Eriksson vars doktorsavhandling just handlade om matsvinnet i butikerna. I köttavdelningarna ligger svinnet på en procent. När det gäller mjölk kan svinnet vara så lågt som en tiondels procent. Vissa köttartiklar är dock mer problematiska än andra. För en exklusiv nötchorizo kan svinnet vara så stort som 50 procent.

– Även om svinnet är lågt inom kött tycker jag ändå att det är för högt. Det bör införas åtgärder för att minska den här procenten till en ännu lägre siffra med tanke på hur dåligt kött är för klimatet, säger Mattias Eriksson.

Bröd i för stora förpackningar

Produkterna som det blir mest svinn av i butikerna är frukt och grönt samt bröd.

– Bröd är ett problemområde. Det ska alltid vara superfärskt och det är bra marginaler. Det kan alltså vara lönsamt att baka för mycket. En del av det överblivna brödet skänks till organisationer som jobbar med välgörenhet, men de får så mycket att de inte kan ta emot allt.

Det här är matsvinn

Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp, utan kastas. En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs, enligt FN:s organisation för livsmedel och jordbruk. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan och den största delen uppstår i hushållen.

All produktion av mat orsakar utsläpp av växthusgaser. När maten efter sin färd från jord till bord ändå slängs har växthusgaserna mer eller mindre släppts ut i onödan. Matsvinn står för mellan åtta och tio procent av alla utsläpp av växthusgaser globalt. Om matsvinn var ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.
Källa: Livsmedelsverket, Jordbruksverket, SLU med flera

När det gäller rotfrukter och grönsaker har handeln gjort försök att trotsa normerna för hur de ska se ut.

– För några år sedan var det trendigt att sälja krokiga morötter i butikerna. Men sedan gick det tyvärr över. Ett tag var det brist på svenska äpplen. Då kom man överens om att sälja lite fulare äpplen till konsumenterna. Och det gick jättebra, men sedan slutade man även med det, säger Mattias Eriksson.

Sinnena säger mer än datum på förpackning

Datummärkningen är en annan orsak till att vi slänger mycket mat, enligt Fredrik Wikström.

– Vi förstår inte vad ”bäst före”-märkningen står för. Den mat som är märkt med ”bäst före” kan du alltid lukta och smaka på utan att vara rädd för att bli sjuk. Dina sinnen kommer att tala om för dig att en produkt är dålig långt innan den faktiskt är farlig att äta. På det här området behövs en stor folkbildningsinsats, säger han.

Storpack kan bidra till matsvinn

Att vi inte hinner äta upp all vår mat innan den nått sitt bäst före-datum hänger ofta samman med ett annat problem – att vi lockas att köpa hem för mycket.

– När vi står där i butiken tänker vi att vi tjänar på att köpa storpack. Men sedan när vi måste slänga maten har den plötsligt inget ekonomiskt värde längre, säger Fredrik Wikström.

– Vi gjorde exempelvis en behovsanalys på hur mycket sallad man använder i ett hushåll. Det är mindre än hälften av vad som finns i en vanlig påse. Så då var vi med och tog fram småpåsar med sallad som är lagom till en måltid.

Fredrik Wikström hävdar att förpackningar spelar en stor roll för att minska matsvinnet. Hade inte förpackningarna funnits som skyddar råvarorna under lång tid hade matsvinnet varit ännu större. Men det borde finnas fler småförpackningar, anser han.

Plast är inte alltid av ondo, den förlänger hållbarheten på livsmedel. En inplastad gurka håller 6 dagar längre.

En bra förpackning…

• ..skyddar innehållet och bidrar till minskat matsvinn.
• ..innehåller inte mer material än vad som är nödvändigt för att skydda innehållet.
• ..är gjord i ett material som producerats med så liten miljö­påverkan som möjligt. Glas är sämre är kartong.
• ..har design efter behov. Runda konservburkar genererar dubbelt så många lastbilar vid transport jämfört med samma produkt i fyrkantig kartongförpackningar.
• ..är inte för stor. Köp inte storpack för att det är billigare, om du inte kan äta upp allt.
• ..går att återvinna lokalt. Saknas möjlighet till återvinning spelar det ingen roll om förpackningen är återvinningsbar.
  Källa: Mindre matsvinn med rätt förpackning (Lunds universitet)

Matsvinn värre för klimatet än förpackningar

– Jag har exempelvis frågat mjölkproducenter varför det är så stor prisskillnad på en liter mjölk och tre deciliter. För en pensionär som vill ha lite mjölk till kaffet kan det löna sig att köpa en hel liter och slänga hälften jämfört med att köpa en tredecilitersförpackning.

Jag tycker att producenterna kunde ta lite mer ansvar för att få in mindre förpackningar på marknaden genom bättre prissättning.

– Men ska vi ha mer småförpackningar blir det ju mer förpackningsmaterial per kilo mat och det är många miljöengagerade personer och organisationer emot. I stället slänger vi mat vilket är värre, tycker Fredrik Wikström .

En annan orsak till matsvinnet kan vara att maten aldrig kostat så lite som nu jämfört med vår inkomst. I varje fall när man tittar på priserna i butiken.

Det kostar för lite att slänga mat

– Det har blivit så att vi skattar för maten i stället. Halva EU:s budget är jordbrukssubventioner. Priserna är artificiellt låga för att vi betalar maten via skattsedeln. Egentligen hade det kanske varit bättre om vi inte hade några jordbrukssubventioner, utan betalade det fulla priset när vi handlar, säger Fredrik Wikström.

Mattias Eriksson tror att det går att minska matsvinnet. Men då krävs det handlingskraft och beslut från politiskt håll.

– Det är väl det som är politikens roll: att ändra spelreglerna så att det blir dyrare att slänga mat. Ett problem är att resurser är ganska billiga och arbetskraft ganska dyrt. Det är billigare att kasta bort bröd jämfört med att kasta bort medarbetarnas tid. Arbetskraften borde vara billigare och resurserna dyrare. Då blir det optimalt att ta vara på resurserna och slösa lite mer på tiden, säger han.

Till slut blir vår inställning till mat en fråga om etik.

– Har vi rätt att alltid äta det vi vill äta? Att aldrig äta samma mat två dagar i rad? Kan vi kräva att få äta mat från alla jordens hörn dagligen? Har vi rätt att slänga mat bara för att vi tröttnat på den? säger Mattias Eriksson.

För den som vill se över sitt eget matsvinn har Fredrik Wikström ett enkelt råd.

– Mitt bästa tips är att föra dagbok under en vecka och skriva upp all mat man kastar i soporna. Då förstår man vad man slänger och om man kan göra något åt det.
Han har gjort flera studier där personerna fått aha-upplevelser.

– Jag minns exempelvis en kvinna som slängde mandariner hela tiden. Hon brukade köpa hem mandariner till sin dotter som flyttat hemifrån. Trots att dottern flyttat fortsatte kvinnan att köpa mandariner av gammal vana. Hon slängde dem utan att reflektera så mycket över det. Det visar hur mycket av vanedjur vi är.

Ett hårdkokt ägg håller ungefär en vecka i kylskåpet, men kan ta smak av andra matvaror om skalet fått en törn. Äggvitor, och äggulor, som blir över går att frysa in.  Källa. Livsmedelsverket

Släng inga ägg i påsk

Så länge ägg luktar och ser ut som de ska, går de bra att äta. Med rätt förvaring – i kylskåp med cirka 4 °C – kan råa ägg hålla i veckor efter att bäst före-datumet. Och om de förvaras med den spetsiga delen nedåt kan de hålla upp till tre månader. Datumet på äggförpackningen syftar till förvaring i rumstemperatur.

Hur färskt är ägget? Så här testar du:

Lägg det i en kastrull med vatten. Ett pinfärskt ägg lägger sig i botten av en kastrullen. Ett ägg som är ungefär en vecka gammalt reser sig lite upp och ett gammalt ägg flyter upp till ytan.

Text: Nicklas Nordström på uppdrag av forskning.se