Ny metod kan förutse skjutningar

Med polisens brottsstatistik, trygghetsmätningar och nya data på platser med öppen droghandel har polisen Mia-Maria Magnusson skapat en modell som kan användas för att kategorisera platser som riskerar att få problem med öppen droghandel och skjutningar.

– Det är inga stora områden vi pratar om utan små och väl avgränsade platser. Det kan handla om en yta på några hundra kvadratmeter i ett bostadsområde, intill det lilla torget eller vårdcentralen i lokalsamhället. Genom att studera dessa platser ända ner på mikronivå kan polisens brottsförebyggande arbete bli mycket mer effektivt, säger Mia-Maria Magnusson.

Platser med öppen droghandel

Kända och centrala områden, som Sergels torg i Stockholm, ingår i avhandlingen såväl som platser i områden som polisen klassar som utsatta. En tredje kategori är platser i bostadsområden som inte är klassade som utsatta, till exempel i Stockholms förorter. Gemensamt för alla är dock att de ligger i nära anslutning till tunnelbana, tåg och andra kommunikationer.

– Det är platser där öppen droghandel påverkar lokalsamhället och där kriminella gäng har olika grad av handlingsutrymme, säger Mia-Maria Magnusson.

Kunskap hjälper polisens arbete

Vapenvåld och narkotikahandel hör ofta ihop. Genom att jämföra faktorer som sysselsättningsgrad i befolkningen, brottsstatistik och trångboddhet ökar möjligheterna att kunna bedöma sannolikheten för framtida skjutningar på, eller i anslutning till, platser med öppen narkotikahandel.

– Modellen förutsåg 61 procent av de skjutningar som förekom under 2021 i Stockholmsområdet. De kanske inte hade gått att förhindra men bättre kunskap ökar möjligheterna för polisen att hålla koll, sätta in riktade insatser och mer aktivt patrullera platser i riskzonen, säger Mia-Maria Magnusson.

Motiverande samtal inte effektivt

Vilka åtgärder som sätts in för att bekämpa brott på platser där det förekommer narkotika behöver i högre grad utvärderas vetenskapligt, menar Mia-Maria Magnusson. Inom ramen för avhandlingen har hon tittat närmare på en av de metoder som brukar användas i det brottsförebyggande arbetet – motiverande samtal.

– Tanken med motiverande samtal är att länka till vård och förhindra att personer återfaller i narkotikabrottslighet. Men vid en jämförelse mellan två grupper, en som hade fått motiverande samtal och en grupp som inte fått det, tyder resultaten på att metoden inte alls har avsedd effekt.

Mia-Maria Magnusson nämner i stället exempel på lyckosamma insatser, som den kameraövervakning som blev införd i området Seved i Malmö. Ännu ett exempel är det arbete som Stockholms stad har genomfört på Sergels torg i Stockholm.

– Genom att ordna aktiviteter och evenemang har staden bidragit till att förändra kulturen och känslan på torget. Men varje plats är unik och därför måste de brottsförebyggande åtgärderna anpassas och skräddarsys efter de lokala förutsättningarna, säger hon.

Avhandling:

Open drug scenes and the merging of policing practice and research. A pracademic approach.

Kontakt:

Mia-Maria Magnusson, mia-maria.magnusson@polisen.se