Tema

Feminism ses som ett säkerhetshot

I en studie vid Försvarshögskolan uppgav 12 procent av männen och fyra procent av kvinnorna att de ser feminism som ett hot mot säkerheten – vid sidan av migration och terrorism.

I studien analyserar forskarna hur svenskar förhåller sig till olika typer av säkerhetshot, från etablerade militära hotbilder till ”nyare” upplevda säkerhetshot som migration och feminism.

– Vi undersöker hur dessa hot hänger ihop med ideologiska preferenser, förtroende för medier, myndigheter och politiker samt demografiska variabler, säger Eva-Karin Gardell, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

*Demografiska variabler kan vara ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intressen, utbildning, civilstånd med mera. Demografi är vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning.

Många såg feminism som hot mot säkerheten

Resultaten visar att oro för olika typer av säkerhetshot framför allt är kopplat till ett auktoritärt synsätt. Migrationen framträder som ett relativt nytt hot, vilket var väntat enligt Eva-Karin Gardell. Det som var mindre väntat är att 12 procent av männen och fyra procent av kvinnorna ser feminism som ett säkerhetshot.

– Studiens resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om hur den radikala högern ser ut globalt, men det som sticker ut är den tydligt definierade gruppen som motsätter sig feminism i den utsträckningen att de ser den som ett säkerhetshot i en svensk kontext, säger hon.

– Det här är särskilt förvånande med tanke på att Sverige ses som ett av de mest jämställda länderna i världen och har en regering som driver en feministisk utrikespolitik.

Feminism som säkerhetshot – men hur?

Eva-Karin Gardell betonar dock att studien inte tittat på hur, eller varför, den här gruppen ser feminism som ett säkerhetshot.

– Man kan tänka sig att det handlar om en anti-elitistisk hållning, eller att man lyssnat på ytterkantspartier till höger som för fram tankar om att kvinnor är ett säkerhetshot eftersom de är mer benägna att söka samförstånd, och mindre benägna att ta till militärt våld, men det vet vi inte, säger hon.

Fyra grupper med olika synsätt

Undersökningen genomfördes som en webbenkät där 3 000 personer svarat. Deltagarna bestod av slumpmässigt rekryterade personer, från 16 år och uppåt, och är representativ för internetanvändare i Sverige. Datainsamlingen genomfördes under två veckor i juni 2018.

I analysen framträder fyra grupper med olika syn på säkerhetshot. I ena änden av spektrumet återfinns en grupp med invandrarfientliga, antifeministiska och anti-jämlika åsikter. I andra den andra änden identifieras en grupp som tror på jämlikhet och tolerans och visar tillit till samhällets institutioner.

– I den första gruppen, som vi benämner ”radikal-höger”, är man orolig för terrorism, migration och feminism, och har lågt förtroende för media och etablerade institutioner. Gruppen består främst av lite yngre personer, till större delen män, som också är relativt mer aktiva online, säger Eva-Karin Gardell.

Fyra synsätt på säkerhetshot

Undersökningen genomfördes som en webbenkät där 3 000 personer svarat. Deltagarna bestod av slumpmässigt rekryterade personer, från 16 år och uppåt, och är: representativ för internetanvändare i Sverige. Datainsamlingen genomfördes under två veckor i juni 2018. I analysen framträder fyra grupper med olika syn på säkerhetshot:

  • ”Radikal-höger” med lågt förtroende för media och etablerade institutioner
  • De ”konservativa” som räds invandring, terrorism och traditionella militära hot.
  • Gruppen ”medelsvensson” där det inte gick att se några mönster.
  • ”Urbana multikulturalister” dominerad av kvinnor med universitetsexamen i större städer).

Den andra gruppen – ”konservativa” – inkluderar fler pensionärer som bor i mindre städer eller på landsbygden. De är oroliga för invandring men också för terrorism, traditionella militära hot och situationen i världen i stort.

– De har inte någon större misstro mot media och etablerade institutioner och betraktar inte feminism som ett hot, säger Eva-Karin Gardell.

Den tredje gruppen står mellan de andra grupperna i samtliga frågor och kan betraktas som ”medelsvensson”.

– Här var det svårt se några specifika drag. De hamnar i mitten på alla variabler avseende hur de ställer sig till de här olika säkerhetsuppfattningarna.

Den fjärde gruppen – ”urbana multikulturalister” – domineras av kvinnor med universitetsexamen som bor i större städer.

– De är betydligt mindre oroliga för terrorism, invandring och feminism och får höga värden på jämlikhet och tolerans. De litar också mer på institutionerna och media och är mer aktiva online.

Kön och utbildningsnivå

När det gäller demografi stämmer studien överens med tidigare forskning och pekar på att det är kön och utbildningsnivå som är starkast relaterade till en persons uppfattningar om säkerhet. Tendensen tyder på att det är män med lägre utbildning som dominerar den auktoritära gruppen som är mot invandring, medan kvinnor med högre utbildning dominerar den mer jämlika och toleranta gruppen.

– Studien visar på vikten av att faktiskt undersöka allmänhetens attityder. Det är särskilt relevant just nu, när politiken i allt högre grad drivs av känslor av hot och osäkerhet för att skapa ett känslomässigt engagemang. Vår studie pekar också på behovet av mer forskning om hur och varför feminism uppfattas som ett säkerhetshot och hur sådana uppfattningar kan hanteras, säger Eva-Karin Gardell.

Vetenskaplig artikel:

The Evolving Security Landscape: Citizens’ Perceptions of Feminism as an Emerging Security Threat (Eva-Karin Gardell, Charlotte Wagnsson och Claes Wallenius) European Journal for Security Research.

Text: Josefin Svensson

Artikeln är hämtad från Försvarshögskolans webbplats

Feminism ses som ett säkerhetshot

 lästid ~ 4 min