Salt från vägar kan skada sjöar även vid låga halter

På många platser i Europa och Nordamerika ser forskarna ökande salthalter i sötvattensystemen, orsakade av vägsaltning men också av gruvdrift och gödsling inom jordbruket.

Forskarna bakom en ny studie har undersökt hur känsliga djurplankton är för ökade salthalter. Studierna har gjorts med hjälp av så kallade mesokosmer i 16 sjöar i Europa och Nordamerika. En mesokosm är en behållare som fylls med tillräckligt mycket sjövatten för att rymma nästan ett helt ekosystem. I dessa avgränsade miljöer har forskarna testat vad som händer med livet i vattnet om man höjer salthalten.

I Sverige har tre sjöar undersökts: Stortjärn i Västerbotten, Erken i Uppland och Feresjön i Småland.

Forskarna undersöker sjövattnet med hjälp av en mesokosm. Bild: Andreas Palmén

Även säkra salthalter kan påverka

Studien visar att även salthalter som ligger under gränsvärden för vad som betraktats som säkra halter för vattenlevande organismer, kan ha en negativ påverkan på djurplankton, som är en viktig födoresurs för många fiskarter.

På hälften av provtagningsställena, bland annat en i Sverige, kunde man också se en så kallad kaskadeffekt, där minskningen av djurplankton hade lett till en ökning av växtplankton eller mikroalger. Detta leder till att mindre ljus når sjöbotten, vilket i sin tur kan påverka bottenlevande djur och växter. Som en följd av det kan rekreationsvärden (ungefär omgivningens möjlighet att skänka människor tillfälle till återhämtning, redaktionens kommentar), fiske och dricksvattenkvalitet påverkas negativt.

– Det är oroande att det sker en storskalig påverkan på livet i sötvatten redan vid salthalter som ligger under gränsvärden som används inom till exempel EU, säger Silke Langenheder, professor i limnologi* vid Uppsala universitet och en av de svenska deltagarna i studien. Det betyder att saltning kan utgöra ett större hot mot den biologiska mångfalden och sötvattenekosystemens funktion än vad vi tidigare har trott. Vi ser inga tydliga problem i Sverige i dagsläget, men våra resultat visar att vi måste bevaka det här området noggrant.

Isigare vägar på grund av klimatförändringarna

Hjalmar Laudon, professor i skogsmarkens biogeokemi, har specialiserat sig på hur vattenkvalitet i skog och mark påverkas av bland annat klimatförändringarna vintertid. Han konstaterar att studien visar att det finns stor anledning att hålla koll på vägsaltets negativa effekter framöver.

– Åtminstone i norra Sveriges ser vi att klimatförändringarna leder till mer frekventa perioder då vintertemperaturen svänger runt nollstrecket, vilket orsakar allt isigare vintervägar. Det skulle kunna leda till ökad användning av vägsalt som kan skada livet i sjöarna, säger Hjalmar Laudon.

Forskarna bakom studien pekar på behovet av att utvärdera befintliga gränsvärden för salthalter och att överväga att utforma sådana i de länder som saknar gränsvärden. I Sverige till exempel finns endast gränsvärden för dricksvatten, vilket omfattar dricksvattentäkterna.

Vetenskaplig artikel:

Current water quality guidelines across North America and Europe do not protect lakes from salinization, publicerad i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

Kontakt:

Hjalmar Laudon, professor, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå
hjalmar.laudon@slu.se, Silke Langenheder, professor, Uppsala universitet, silke.langenheder@ebc.uu.se