Artikel från Uppsala universitet

Det finns allt större stöd i forskningen för att miljökemikalier kan vara hormonstörande och därmed hälsofarliga för människor och djur. Detta trots att exponeringsnivåerna för enskilda kemikalier normalt ligger under existerande gränsvärden.

En orsak till det kan vara att vi hela tiden exponeras för komplicerade blandningar av kemikalier. All existerande riskvärdering, och därmed etablerade gränsvärden, bygger däremot på att kemikalier granskas en i taget.

Svårt att bedöma risken med kemikalieblandningar

Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en studie som gjorts inom ramen för EU-projektet EDC-MixRisk. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.

Det är ovanligt med forskning där man kopplar samman epidemiologiska studier i befolkningen med experimentella cell- och djurmodeller. Ett sådant tvärvetenskapligt angreppssätt kan utgöra en bra grund för utveckling av bättre riskvärderingsmetoder.

Kemikalier mättes i blod och urin hos gravida kvinnor

Den aktuella studien har tagit fasta på detta och är genomförd i tre steg. I det första steget identifierades en blandning av kemikalier i blod och urin på gravida kvinnor i SELMA-studien som kunde kopplas till försenad språkutveckling hos barnen. I den kritiska blandningen ingick ett antal ftalater, bisfenol A och perfluorerade kemikalier.

Studerar barns exponering för kemikalier

SELMA-studien drivs vid Karlstads universitet och följer cirka 2 000 mor-barn-par från tidig graviditet till förlossning och upp i barnets skolålder. Det övergripande syftet är att undersöka betydelsen av exponering för hormonstörande kemikalier under tidig fostertid för barnets hälsa och utveckling senare i livet.

Studien har bland annat visat samband mellan blandningar av olika kemikalier och barnets könsutveckling, luftvägsbesvär, kognitiv utveckling samt tillväxt under barndomen.

I ett andra steg genomfördes experimentella undersökningar för att studera sambandet mellan humanrelevanta nivåer av denna blandning och hormonstörning eller andra biologiska mekanismer. I ett tredje steg användes slutligen fynden från de experimentella undersökningarna för att utveckla nya principer för att riskvärdera kemikalieblandningen.

– Det unika i detta omfattande projekt är att vi har kopplat samman befolkningsdata med experimentella studier. Sedan har vi använt denna information för att utveckla nya metoder för riskvärdering av kemikalieblandningar, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien samt ansvarig för epidemiologiska delen i EDC-MixRisk.

Över hälften av barnen riskerade försenad språkutveckling

Genom att koppla samman olika vetenskapliga metoder på detta sätt kunde forskarna visa att 54 procent av barnen i SELMA-studien som exponerades för en blandning av kemikalier under tidig graviditet hade ökad risk för försenad språkutveckling. Denna risk blev inte synlig när dagens gränsvärden för enskilda kemikalier användes.

– Intressant är att fynden i de experimentella systemen speglade väl det vi hittade i den epidemiologiska delen samt att effekterna kunde påvisas vid för människan normala exponeringsnivåer. Till exempel såg vi att blandningen i en cellkultur påverkade gener som har visats vara inblandade i autism, en sjukdom där språkutvecklingen ofta är nedsatt, säger Joëlle Rüegg, professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet och ansvarig för experimentella delen i EDC-MixRisk.

Studien har genomförts i samarbete med sju lärosäten från Sverige (Uppsala universitet, Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Örebro universitet), samt fem partners i EU och en i USA.

Vetenskaplig artikel:

From cohorts to molecules: adverse impacts of endocrine disrupting mixtures, Science.

Kontakt:

Carl-Gustaf Bornehag, professor vid Karlstads universitet, carl-gustaf.bornehag@kau.se

Joëlle Rüegg, professor vid Uppsala universitet, Joelle.ruegg@ebc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera