Siljansfors försökspark i närheten av Mora har mätt snödjupet ända sedan år 1922. Det är samma år som det första Vasaloppet kördes.

– Temperaturdata finns det gott om, medan man får leta efter snödjupsmätningar som har utförts under hela Vasaloppets historia, säger Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning, Sveriges lantbruksuniversitet.

Var femte vinter har haft liten snötillgång

Snödjupet den 1 mars har i genomsnitt varit 41 centimeter i Siljansfors (röd trendlinje i diagram 1), men variationerna är stora från år till år. Vasaloppet blev inställt på grund av snöbrist år 1932. Det är det enda år hittills utan snötäcke i statistiken från Siljansfors. Även 1990 ställdes Vasaloppet in på grund av snöbrist, trots att snödjupet då var tio centimeter.

Mätningar av snödjup i Siljansfors den 1 mars under 100 år (1922-2021).
Diagram 1: Diagrammet visar snödjupet den 1 mars under den 100-åriga perioden 1922–2021. Det genomsnittliga snödjupet har minskat från 43 centimeter till 38 centimeter under dessa år.

Under sammanlagt 21 av 100 vintrar har det varit kris med liten snötillgång, vilket är mer än var femte vinter. Dessa är dock relativt jämt utspridda över hela perioden. Den längsta perioden med snöfattiga vintrar följdes direkt av den längsta perioden med stabila vintrar. Den senaste snörikaste vintern under Vasaloppets historia var 2018. Även om snödjupsmätningarna i Siljansfors visar en svag trend mot mindre snö på senare år, är den långt ifrån signifikant. Det vill säga – det går inte att utesluta att det är en ren slump åt vilket håll trenden går.

– Det finns alltså inget som talar för att det kommer att vara en större brist på snö i Vasaloppsspåret i den närmaste framtiden i alla fall, mer än vad vi kan förvänta oss av med den naturliga mellanårsvariationen, säger Ola Langvall.

År 1922 startades klimatstationen i Siljansfors försökspark, två mil sydväst om Mora, i ett samarbete mellan dåvarande Statens Skogsförsöksanstalt och SMHI. Siljansfors försökspark ingår sedan 1977 i SLU. Den har varit bemannad året runt sedan starten 1921. Samarbetet med SMHI avslutades 1990, och från 1991 driver SLU klimatstationen i egen regi.

Siljansfors kan vara den enda klimatstation i Vasaloppets närhet som har en komplett serie snödjupsmätningar under hela Vasaloppets historia. Mätstationen ligger 240 meter över havet och har ett klimat som ungefär motsvarar det i Oxberg, som är startplatsen för Tjejvasan, Kortvasan och Halvvasan.

Läget ser stabilt ut inför årets Vasalopp

Hur ser det då ut med temperaturförändringar sedan 1922? Temperaturen under februari månad från samma mätstation i Siljansfors visar en trend att månadsmedeltemperaturen har ökat från -7,9 grader år 1922 till -5,5 grader år 2021. Men denna ökning är inte heller statistiskt signifikant (diagram 2). Under Vasaloppets hundraåriga historia har medeltemperaturen i februari varit över noll endast under åren 1989 och 1990. Det har sannolikt varit en stor anledning till att loppet inte har behövt ställas in mer än två gånger.

Mätningar av lufttemperaturen under februari månad i Siljansfors under 100 år (1922-2021).
Diagram 2: Månadsmedeltemperatur i luften i Siljansfors i februari månad under åren 1922–2021. Den lägsta månadsmedeltemperaturen i februari uppmättes år 1947 och den högsta år 1990.

– Även för 2022 års tävlingar, som inleddes med Jubileumsvasan nu i lördags, ser det stabilt ut. För närvarande är snödjupet 27 centimeter i Siljansfors. Långtidsprognosen talar för att snön ligger kvar och kanske till och med kommer att öka fram till övriga lopp under Vasaloppet som går längre fram, säger Ola Langvall.

– Att vintertemperaturerna har varit så stabila är glädjande, men när vi tittar på årsmedeltemperaturen, har den stigit signifikant med en grad under de här 100 åren, vilket i sig är anmärkningsvärt, men det är en annan historia, säger Ola Langvall.

Vasaloppets vintervecka 2022

Första söndagen i mars varje år går det klassiska Vasaloppet av stapeln. Loppet är 90 kilometer långt och går från Sälen till Mora. Det är den sträcka som Gustav Vasa enligt historien ska ha tagit som flyktväg under vintern 1520–1521.

Vasaloppets vintervecka består av ett antal olika längdskidlopp och sträcker sig över två helger. De riktar sig till både motionärer och elitåkare. Det hela inleddes med Jubileumsvasan lördag 12 februari som är ett hyllningslopp till de som drog igång och genomförde det allra första loppet 1922.

  • Fredag 25 februari – Vasaloppet 30, 30 kilometer
  • Lördag 26 februari – Tjejvasan, 30 kilometer
  • Söndag 27 februari – Ungdomsvasan, 19 kilometer
  • Söndag 27 februari – Öppet spår, 90 kilometer
  • Måndag 28 februari – Öppet spår, 90 kilometer
  • Tisdag 1 mars – Vasaloppet 45, 45 kilometer
  • Fredag 4 mars – Stafettvasan, 90 kilometer
  • Fredag 4 mars – Nattvasan 90, 90 kilometer
  • Fredag 4 mars – Nattvasan 45, 45 kilometer
  • Fredag 4 mars – Nattvasan 30, 30 kilometer
  • Lördag 5 mars – Vasaloppet 10, 9 kilometer
  • Söndag 6 mars – Vasaloppet, 90 kilometer

Källa: Vasaloppet – Vasaloppets vintervecka

Kontakt

Ola Langvall, försöksledare, enheten för skoglig fältforskning, Sveriges lantbruksuniversitet, Ola.Langvall@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera