Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Datorspel blir ofta avfärdade som meningslöst slöseri med tid. Men faktum är att spel också kan vara lärorika och utvecklande. Den globala spelbranschen skriker efter nya medarbetare och svenska spelutvecklare är särskilt attraktiva.

– Mitt forskningsintresse kretsar kring meningsfulla spelupplevelser – hur de kan skapas, och hur vi kan förstå dem. Spel är en oerhört viktig kulturyttring, säger Mirjam Palosaari Eladhari.

Hon ingår sedan ett och ett halvt år tillbaka i ett kluster av forskare och lärare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Tillsammans bygger de ny, forskningsbaserad kunskap som ligger till grund för de kurser som framtidens spelutvecklare läser på DSV.

Mirjam Palosaari Eladhari har en bakgrund som litteraturvetare, programmerare på spelföretag och spelutvecklare i egen regi, med arbetslivserfarenhet från Japan, Malta, USA och Sverige. Hennes passion för spel är tydlig, och som forskare ser hon möjligheter att göra skillnad.

– Det finns en allmän bild av att spel bara är meningslöst och våldsamt. Den bilden stämmer inte med verkligheten. Spel är en enormt viktig del i många människors liv. Som akademiker vill jag bredda bilden, allt annat skulle vara tjänstefel.

När spelvetare lånar begrepp uppstår förvirring

För närvarande deltar Mirjam Palosaari Eladhari i flera olika projekt som handlar om att utnyttja ny teknik i spelsammanhang, skapa innovativ speldesign och främja individuellt meningsfulla spelupplevelser. Ett projekt i startgroparna fokuserar på hur förstärkt verklighet (AR) och sakernas internet (IoT) kan underlätta för människor med kognitiva funktionsnedsättningar.

De senaste två åren har hon även ägnat mycket tid åt ett EU-finansierat mastodontprojekt. Det ska resultera i en encyklopedi över interaktivt berättande, utgiven av förlaget Routledge.

– Interaktivt berättande handlar om hur man som spelare kan påverka vad som händer i spelet, hur historien ska fortskrida. Fältet är egentligen inte särskilt ungt, men det råder begreppsförvirring bland oss forskare. När vi träffas på konferenser måste vi alltid börja med att reda ut vad vi menar med olika begrepp.

Enligt Mirjam Palosaari Eladhari är berättande allmänmänskligt, men det finns många olika traditioner och begreppsapparater. Filmmakare har sitt språk, litteraturvetare ett annat, och romanförfattare ett tredje. När spelvetare lånar begrepp från olika berättartraditioner blir resultatet förvirring.

– Jag ingår i ledningsgruppen för encyklopediprojektet där 164 forskare från 38 länder ska samlas kring definitioner av centrala begrepp. Det kommer att bli en utdragen reviewprocess. Jag tror faktiskt inte att alla kommer kunna enas. Men när definitionerna är skrivna har vi i alla fall något att utgå ifrån när vi bråkar vidare, säger Mirjam Palosaari Eladhari med ett leende.

Spelares återberättelser ökar förståelsen av spel

I uppslagsverket skriver hon själv om begreppet “retelling”. Det handlar om hur vi återberättar våra spelupplevelser för andra, till exempel i informella samtal, noveller, teckningar, serier och sociala medier.

– Det här är något som de stora spelföretagen håller koll på. Retellings ger dem ledtrådar om hur de ska gå vidare med spelet. Det kan vara att en bikaraktär visar sig trigga igång en massa känslor hos spelarna och därför är värd att utveckla. Eller tvärtom, att en superviktig del i handlingen gick spelarna helt förbi. Då kanske spelutvecklarna behöver tänka om.

Spelares återberättelser kan på så sätt öka förståelsen av spel och interaktiva medier inom forskningen.

Svenska spelutvecklare är särskilt attraktiva

”Det svenska spelundret” har varit ett begrepp under ganska många år. Svenska spelföretag har skördat enorma framgångar och flera initiativ har blivit lanserade för att realisera hela tillväxtpotentialen. Nyligen sjösatte Vinnova en nationell kraftsamling där en mängd aktörer från spelsverige ingår. Mirjam Palosaari Eladhari representerar landets östra delar.

– Jag tror att Stockholm fortfarande har flest spelföretag per capita i världen, möjligen ligger Silicon Valley bättre till, säger hon.

Den globala spelbranschen skriker efter kompetenta medarbetare och DSV:s studenter får ofta jobb innan de ens har hunnit avsluta utbildningen. Förutom forskningsbaserad kunskap vill Palosaari Eladhari skicka med dem erfarenheter från industrin.

– Det är jätteroligt att undervisa om spelmekanik och speldesign, det är sådant som jag brinner för. Jag bjuder också in internationella gästföreläsare som delar med sig av konkreta exempel, både från akademi och näringsliv.

Artificiell intelligens kan skapa egna spel

I dag kan AI användas för spelutveckling där människa och maskin ingår i ett kreativt samarbete.

– ”Computational creativity” är ett eget fält där AI används som en slags kreativ assistent. Om du till exempel vill skapa en karta i ett spel kan den artificiella intelligensen föreslå en design. Du kan sedan komma med synpunkter och få nya förslag utifrån dina idéer.

– Med AI-stöd kan spelkaraktärer framstå som att de har verkliga känslor. Och dagens AI kan till och med skapa spel på egen hand. Hur roliga de blir är upp till spelaren att avgöra, men helt klart går utvecklingen framåt, säger Mirjam Palosaari Eladhari.

Spelutvecklare har kunskap inom många områden

Hennes kollega David Söderström är ansvarig för DSV:s kandidatprogram i datorspelsutveckling. Han håller med om att spelutvecklingen går framåt med stora kliv.

– Det händer väldigt mycket hela tiden, det gäller att hålla sig à jour. Det är lätt att ha spelutveckling som hobby trots att vi också jobbar med det tillsammans med studenterna varje dag, säger David Söderström.

Han menar att svenska spelutvecklare ligger i framkant, och är eftertraktade på den globala arbetsmarknaden. De anses tekniskt kunniga, noggranna och duktiga på hantverket. Dessutom har de förståelse för människan som ska spela spelet.

– Våra studenter är extremt kreativa. Som spelutvecklare måste du ha kunskap inom många olika områden, som arkitektur, pedagogik, estetik, teknik, design, tillgänglighet, berättarkonst och marknadsföring. På utbildningen får studenterna lära sig programmering, speldesign, 3D-modellering, ljussättning och ljud. De skapar hela världar, säger David Söderström.

Artikeln var först publicerad på Stockholms universitets webb.

Kontakt

Mirjam Palosaari Eladhari, universitetslektor vid Stockholms universitet, mirjam@dsv.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera