Fysisk aktivitet ökade koncentrationen i klassrummet

I forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa” har eleverna deltagit i pulshöjande fysisk aktivitet tre dagar i veckan, utöver skolämnet idrott och hälsa.

Eleverna upplevde att de fick lättare att koncentrera sig och ökade sin motivation att vara med på lektionerna. De upplevde också att klassrumsmiljön blev lugnare och att de fick en mer positiv sinnesstämning.

– Vissa upplevde att de fick hälsosammare vanor. De uttryckte att de hade börjat äta nyttigare, fick en ökad fysisk förmåga, orkade springa i stället för att gå och att de kände sig mer nöjda med sina kroppar. Eftersom aktiviteterna ibland genomfördes över klassgränserna fick de också nya vänner och bättre sammanhållning i klassen, säger Linn Håman, universitetslektor i pedagogik.

Fanns vissa hinder

Vissa individuella och strukturella hinder fanns för de pulshöjande fysiska aktiviteterna. De individuella hindren kunde handla om att eleverna var obekväma med att visa sin kropp i omklädningsrummet, men också med att delta i aktiviteten i sig. Det fanns skillnader mellan eleverna: alla rörde inte på sig eller var fysiskt aktiva på sin fritid, och det bidrog till att de hade olika färdigheter och fysiska förmågor.

Planering krävdes

De strukturella utmaningarna var till exempel bristfällig planering, där vissa elever hade aktiviteten sist på skoldagen. Det gjorde att vissa gick från den pulshöjande aktiviteten till sin fritidsaktivitet. Eleverna blev också mycket hungrigare och vissa upplevde inte att skolmaten räckte för att täcka det behovet. Då införde vissa skolor mellanmål.

– När tiden och utrymmet för aktiviteterna var välplanerade fungerade detta jättebra, men om det till exempel det blev kort tid mellan den pulshöjande aktiviteten och nästa lektion blev det problematiskt, säger Linn Håman.

Positiva effekterna övervägde

De positiva erfarenheterna vägde upp utmaningarna och slutsatsen för projektet är att det är viktigt och rimligt med daglig pulshöjande aktivitet. Hälsovinsterna är ökat välbefinnande och att elevers villkor för lärande blir bättre.

– Villkoren blir bättre för eleverna med ett lugnare klassrum och bättre koncentration. Särskilt för de elever som är fysiskt inaktiva och de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Eva-Carin Lindgren.

Enligt forskarna är det dock viktigt att pulshöjande aktivitet införs på rätt premisser:

– Det är problematiskt att till exempel ange bättre betyg som skäl för att börja med pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan. Däremot ger det så mycket andra positiva effekter som är viktiga för eleverna, säger Eva-Carin Lindgren.

Lärarna utbytte erfarenheter

I projektet gjorde de också en forskningscirkel med lärarna för att synliggöra tyst kunskap som fanns.

– Det var intressant att höra lärarna diskutera och byta erfarenheter om den pulshöjande fysiska aktiviteten med eleverna över tid under forskningsprojektet. I början diskuterade de pulsutrustningen som användes och hur de skulle få aktiviteterna att fungera. Mot slutet diskuterade de i stället om hur de skulle lägga upp aktiviteterna för att få alla elever att delta och kunna motivera dem. Det var mer fokus på glädje i slutet än i början, när det mer handlade om de praktiska utmaningarna, säger Eva-Carin Lindgren.

Forskningsstudie:

Puls för lärande och hälsa

Kontakt:

Eva-Carin Lindgren, professor i idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion, eva-carin.lindgren@hh.se