Tema

Regeringens pressekreterare har allt mer makt

Pressekreteraren har gått från att vara en servicefunktion till att få en allt starkare och mer central roll i det politiska arbetet. Idag har de en självklar plats i staben hos regeringens ministrar.

När Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson setts i tv de senaste dagarna skymtas också ofta hennes pressekreterare. Pressekreteraren har gått från att vara en servicefunktion, via rundningsmärke till grindvakt. Idag har de en självklar plats i staben hos regeringens ministrar. Men deras roll i den politiska vardagen är inte så väl känd. Vad gör statsrådens pressekreterare på jobbet?

− Vår studie har visat att pressekreterarna har en stark position och den är i dag både institutionaliserad och centraliserad på Regeringskansliet. Det är tydligt att de också blivit mer självmedvetna om sin roll. Men deras roll som gatekeeper (grindvakt) har också stärkts. De är inte längre bara den som informerar, utan den som ger tillgång till ministern, säger Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap, som har intervjuat pressekreterare anställda på Regeringskansliet om deras vardag, arbetsuppgifter och rollens utveckling över tid.

Ökad professionalisering och självmedvetenhet

Med i studien är också forskarkollegan Elena Johansson som har studerat hur pressekreterarna använder sociala medier, samt den aktuelle ministerns användning av de samma. Det som sammantaget framkommer av hela studien är att oavsett politisk tillhörighet har arbetet blivit mer enhetligt och koordinerat över tid. Samtidigt har det skett en professionalisering och flera av de svarande ger uttryck för en ökad självmedvetenhet kring sin egen ställning.

Vardagen för en pressekreterare formas mycket utifrån den politiska vardagen; möten, konferenser och resor ger ramverket för arbetsdagen, men också större och återkommande händelser som politiska debatter, budgetförhandlingar, partikongresser och var fjärde år riksdagsvalet. Allt detta kräver detaljerad planering kring resor, vem de ska träffa, var man ska träffa media och vad som ska hända när, berättar en pressekreterare och tillägger att hen alltid måste vara nåbar, alltid uppdaterad och alltid ha kontroll.

− Sedan 2014 är alla pressekreterare anställda centralt vid Regeringskansliet, under Statsrådsberedningen och arbetet koordineras mycket utifrån dagliga möten där. En pressekreterare säger i intervjun att ”med mer intensiv mediebevakning måste vi ha bättre kontroll på vad vi skickar ut”, något som vi ser som ett tydligt erkännande av kravet på central kontroll över vad olika delar gör, säger Karl Magnus Johansson.

En fråga om demokrati

Att ha full kontroll över hur media inkräktar på arbetsuppgifterna och yrkesrollen är en utmaning för pressekreterarna. Det gäller inte minst sociala medier, som styr mycket av arbetet idag, vilket också gör rollen mer mångfasetterad än tidigare. Medielandskapet är i ständig förändring och ny teknik förändrar pressekreterarens roll, liksom behoven och förväntningar från tidningar, radio och tv.

När de första pressekreterarna anställdes för 50–60 år sedan innebar jobbet framför allt att vara en informationskanal. Idag innebär rollen dessutom att personen är med och kontrollerar det politiska budskapet, kontaktvägen till ministern och dennes relation till media.

− Det är i slutänden inte bara en fråga om en professions utveckling och förändring utan en fråga om demokrati. När pressekreteraren fungerar som en gatekeeper som är mer eller mindre omöjlig att komma runt, om allmänheten via media inte har tillgång till politikerna, då kan det vara ett demokratiproblem, säger Karl Magnus Johansson.

Vetenskaplig artikel:

Along the government–media frontier: Press secretaries offline/online

Regeringens pressekreterare har allt mer makt

 lästid ~ 2 min