Egen skoldator ger liten effekt på studieresultaten
-
- Artikel från IFAU
- Ämne: Utbildning & skola
Mellanstadieelever som får en egen dator i skolan når varken bättre eller sämre resultat i matematik och engelska än andra elever. Däremot finns det en tendens till något förbättrade studieresultat i svenska.
Resultaten framkommer i en studie som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har genomfört.
Satsningen ”en elev, en dator”
Många huvudmän och skolor har valt att ge eleverna tillgång till varsin personlig dator eller surfplatta. Satsningarna brukar kallas ”en elev, en dator” eller ”1:1-satsning”. Satsningar av detta slag är vanligare bland äldre elever, men andelen mellanstadieelever som fått en dator eller surfplatta från skolan har ökat från 16 till 49 procent mellan 2012 och 2018, enligt siffror från Skolverket.
Lättare att variera och anpassa undervisningen
Rapportförfattarna finner att datorerna har en tydligare och mer betydelsefull roll i undervisningen på skolor där eleverna har varsin dator. Datorerna används dock på ungefär samma sätt som då datortillgången är mer begränsad – främst för att söka information och skriva texter.
– Precis som man kan förvänta sig tycks satsningar på att ge elever en egen dator leda till att datorer får en större roll i undervisningen, säger Martin Lundin, en av rapportförfattarna. Lärarna upplever också att det blir lättare att elevanpassa och variera undervisningen. Däremot kan vi inte se att elever på 1:1-skolor upplever att undervisningen är mer varierad eller att studiemotivationen är högre.
Inga större effekter på studieresultaten
Elevernas resultat på nationella prov i engelska och matematik i årskurs 6 påverkas i genomsnitt inte av 1:1-satsningar. Det finns dock tendenser till något förbättrade genomsnittliga resultat i svenska, även om det finns en viss osäkerhet i dessa analyser.
Ett tydligt resultat är att barn till högutbildade får ett något bättre resultat i svenska och engelska när de har egen dator. För barn till föräldrar som har högst gymnasieutbildning är resultaten osäkra.
Elever på skolor som har fått resurstillskott från kommunen för sina 1:1-satsningar lyckas även något bättre än elever på andra skolor.
–Det skulle kunna bero på att skolorna i mindre utsträckning behövt dra in på något annat för att finansiera datorinköpen, säger Caroline Hall, en annan av författarna.
Så gjordes studien:
- Undersökningen är den första stora svenska studien som fångar hur 1:1 påverkar mellanstadieelevers skolresultat.
- Information om förekomsten av 1:1 i årskurs 4–6, under perioden 2009–2020, har samlats in från 270 skolor och drygt 50 000 elever.
- Uppgifterna har på elevnivå kopplats till olika nationella register, till exempel resultat på nationella prov.
- För att studera effekterna av 1:1 jämförs hur studieresultaten utvecklas över tid på skolor som infört 1:1, med motsvarande utveckling på jämförbara skolor utan en 1:1-satsning.
- I rapporten används även ett enkätmaterial från Skolverket (”Attityder till skolan”) med ett riksrepresentativt urval av elever i årskurs 4–6 från åren 2012, 2015 och 2018, som innehåller frågor om elevernas skolgång samt om de fått eller fått låna en personlig dator.
- Slutligen bygger studien även på intervjuer med 18 lärare och 10 rektorer på mellanstadieskolor som har och inte har 1:1.
IFAU har tidigare genomfört en likartad analys av högstadieelever (IFAU rapport 2019:29). Den övergripande slutsatsen från de två studierna är liknande – att det går ungefär lika bra på de nationella proven för elever på 1:1-skolor och elever på andra skolor – men med vissa tecken på att effekterna är något mer positiva bland mellanstadieelever.
Rapporter:
En dator per elev i mellanstadiet. Hur påverkas undervisningen och studieresultaten?(Caroline Hall, Martin Lundin, Tove Mörtlund och Kristina Sibbmark), IFAU rapport 2021:18
Hur påverkas studieprestationer i skolan av en dator per elev? (Caroline Hall, Martin Lundin, och Kristina Sibbmark), IFAU rapport 2019:29.
Kontakt:
Caroline Hall, docent på IFAU, caroline.hall@ifau.uu.se
Ny kryptering kan förbättra cybersäkerheten
En förbättrad slumpgenerator för kryptering kan försvåra för hackare och göra digital information säkrare. Tekniken bygger på lysdioder som tillverkats i nytt...
Forskare testar virtuella obduktioner
Obduktioner kommer kanske att utföras helt digitalt i framtiden, utan att någon behöver skära i en kropp. Utvecklingen är inte där än, men forskare i Linköping tycker sig...
AI-verktyg läser av känslor och kroppsspråk
Ett AI-system som kan läsa av och sammanfatta känslor och utvecklas just nu vid Stockholms universitet. Verktyget är tänkt att användas av terapeuter, särskilt vid...
Kroppskameror på ordningsvakter – en utveckling att hålla ögonen på
Ett extra vakande öga på uniformsbröstet – allt fler ordningsvakter bär så kallade kroppskameror med inspelningsfunktion. Men det finns risker med utvecklingen, bland annat...
Moraliska problem med smarta teknikprylar till äldre
Det kan låta praktiskt och smart att en gammal person som bor hemma har gps-larm, övervakning via kamera nattetid och en telefon som påminner om att ta medicinen. Men det finns...
Siffrorna störtdök – så har pandemin förändrat klädshoppingen
Kläder och skor köps på nätet. Färre jippon sker i fysiska butiker. Pandemin har fått tydliga konsekvenser för klädbranschen i Sverige, visar forskning. Och utvecklingen...
Äldre riskerar hamna utanför när digitaliseringen ökar
Den snabba tekniska utvecklingen ökar risken för att äldre hamnar på efterkälken. Det är extra tydligt i Sverige där allt mer i vardagslivet kräver digital kompetens,...
Myndigheter tappar kontroll över känslig data
Är det förenligt med GDPR att som myndighet använda en molntjänst för att spara data? Tveksamt, menar forskare vid Högskolan i Skövde. ...
Elektrifiering av transporter kräver säker delning av data
För att nå klimatmålen behöver Sverige skynda på elektrifieringen av alla transporter och utveckla en infrastruktur för laddning av fordon. Här spelar datadelning och...
Hemmajobbare – inte bara positivt, enligt chefen
Många gillar att kunna jobba hemifrån. Men chefer är mer kluvna vad gäller distansarbete. Här är en orsak till att chefer kan känna tvekan, enligt ny...
Virtuell turism i pandemins spår
Pandemin förändrade förutsättningarna för turistnäringen och i framtiden kommer vi kunna se en hybridisering av turismerbjudandet där VR, virtuell verklighet, blandas med...
Ny metod varnar dig för skumrask online
Vi vet att vi inte ska klicka på konstiga länkar eller uppge våra lösenord. Ändå sker det. Nu behövs nya metoder för att bekämpa digitala attacker, enligt forskning från...
Läs också
- 1
- 2
- 3
