Tema

Fick 200 kronor – då vaccinerade sig fler

Pengar kan öka människors vilja att vaccinera sig. Forskarna bakom studien menar att det kan vara en kostnadseffektiv lösning.
– Det är rimligt att förmoda att det blir en lägre kostnad för samhället, säger forskaren Pol Campos-Mercade.

Vad kan få människor att i högre grad ta emot den vaccinering som erbjuds? Runt om i världen finns exempel på olika försök att belöna den som tvekar. Från 5 dollar (cirka 35 kronor, redaktionens kommentar) i betalning i Vancouver i Kanada, till lotterier i amerikanska Ohio och tal från president Joe Biden om ersättningar på upp till 100 dollar (nästan 900 kronor, redaktionens kommentar). Men har det någon effekt? Det ville forskarna ta reda på.

Svaret blev ja.

– Fler svenskar valde att vaccinera sig när de blev erbjudna 200 kronor i betalning. I vår studie steg vaccinationsgraden med 4 procentenheter, säger Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi vid Köpenhamns universitet.

Ålder och utbildningsnivå ingen betydelse

Undersökningen bygger på ett representativt urval av 8 286 svenskar mellan 18 och 49 år, vilka delades in i olika grupper. I en grupp fick deltagarna en betalning på 200 kronor förutsatt att de vaccinerade sig mot covid-19 inom 30 dagar. Vaccinationerna kontrollerades med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsregister.

Resultatet visar att den grupp som erbjöds pengar uppvisade högre vaccinationsgrad, jämfört med kontrollgruppen. Inom 30 dagar efter genomförd undersökning hade 76 procent av de som erbjöds betalning vaccinerat sig, jämfört med 72 procent av deltagarna i kontrollgruppen. En skillnad på 4 procentenheter.

– Vi upptäckte också, något förvånande, att vaccinationsgraden steg för alla, oavsett kön, ålder och utbildningsnivå. Det indikerar att monetära incitament har potential att öka vaccinationsgraden bland människor oavsett bakgrund. Resultaten visar också att incitamenten ökar vaccinupptagning även i länder med relativt höga vaccinationsnivåer som Sverige, säger Erik Wengström, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Kan ge fel signaler

Forskarna menar också att studiens resultat är extra intressanta utifrån att tidigare forskning till viss del är motsägelsefull: den visar både att pengar som lockbete kan uppmuntra till hälsosammare beteenden, samtidigt som ekonomisk belöning ibland kan vara ineffektivt eller få motsatt effekt. I artikeln lyfter de till exempel att man genom belöningar riskerar att signalera att det skulle vara farligt att vaccinera sig eller att man konkurrerar ut folks goda vilja att vaccinera sig för att skydda andra, vilket då skulle kunna leda till att färre, i stället för fler, vaccinerar sig.

– Men i vår studie finner vi att till och med små monetära incitament, som i det här fallet 200 kronor, faktiskt kan öka vaccinationsgraden. Men det är viktigt att komma ihåg att våra resultat inte innebär att vi borde betala människor; vår studie tar inte ställning till om det är etiskt gångbart eller ej att betala folk för att vaccinera sig, säger Pol Campos-Mercade.

Lönsamt för regeringar

I artikeln lyfter forskarna också från om det är kostnadseffektivt för regeringar att betala människor för att vaccinera sig.

– Vi gör ingen djupare kostnadsanalys i studien, men det finns anledning att tro att den här typen av åtgärder är kostnadseffektiva. Det är rimligt att förmoda att det blir en lägre kostnad för samhället att betala folk för att vaccinera sig, inte minst eftersom att pengarna inte försvinner. De överförs bara från staten till medborgarna. Dessutom räddar det ju givetvis liv, säger Pol Campos-Mercade.

Vetenskaplig artikel:

Monetary Incentives Increase COVID-19 Vaccinations.

Kontakt:

Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, erik.wengstrom@nek.lu.se, Pol Campos-Mercade, postdoc i nationalekonomi, Köpenhamns universitet, pcm@econ.ku.dk

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Fick 200 kronor – då vaccinerade sig fler

 lästid ~ 3 min