Ny skalbagge funnen i fossilt bajs

Den nya skalbaggsarten Triamyxa coprolithica är den första insekten någonsin att bli vetenskapligt beskriven från en koprolit (fossilt bajs). Det är paleontologer från Uppsala universitet i samarbete med entomologer från Sun Yat-sens nationella universitet, Jenas universitet och Guadalajaras universitet som i en ny vetenskaplig artikel beskriver den nya skalbaggen.

Triamyxa coprolithica är den första insekten någonsin att bli vetenskapligt beskriven från en koprolit (fossilt bajs). Bild: Qvarnström et al.

Nästintill intakta skalbaggar

Med hjälp av synkrotronmikrotomografi 3D-rekonstruerades skalbaggsfossilen virtuellt medan de fortfarande var kvar i koproliten. Några av skalbaggarna var nästintill kompletta med mycket av de tunna benen och antennerna intakta. Detta gjorde det möjligt för forskarna att beskriva den nya arten och jämföra dess släktskap med nulevande skalbaggar. Triamyxa coprolithica verkar tillhöra en utdöd familj av underordningen Myxophaga (svampätarbaggar), vars nulevande representater är små och ofta förknippade med blöta miljöer.

Med hjälp av synkrotronmikrotomografi 3D-rekonstruerades skalbaggsfossilen virtuellt medan de fortfarande var kvar i koproliten (fossilt bajs). Bild: Qvarnström et al.

– Vi blev mycket positivt överraskade av hur många skalbaggsrester som fanns i koproliten och framförallt hur välbevarde de var. Vi får verkligen tacka Silesaurus, som förmodligen var djuret som hjälpte oss att samla in och bevara skalbaggarna, säger Martin Qvarnström, forskare på Uppsala universitet och medförfattare på artikeln.

Inte dinosauriens huvudföda

Silesaurus opolensis, en nära släkting till dinosaurierna, är den troligaste kandidaten till att ha lagt den nu fossila korven. Det var ett relativt litet djur som uppskattningsvis vägde 15 kilo och levde i nuvarande Polen för 230 miljoner år sedan. I en föregående artikel har författarna tillskrivit Silesaurus koproliter med skalbaggsfragment baserat på storlek och form på korpoliterna samt en rad anatomiska drag hos djuret. Silesaurus hade en slags näbb som möjligtvis användes för att picka i sig insekter likt dagens fåglar. Men trots att Silesaurus fick i sig massor med individer av Triamyxa coprolithica utgjorde nog inte dessa små skalbaggar huvudfödan. Troligen levde Triamyxa i samma miljöer som större skalbaggar från vilka några fragment finns i koproliterna samt andra byten som aldrig hamnade i bajset i igenkänlig form.

– Jag trodde aldrig att vi skulle kunna ta reda på vad dinosaurieföregångare från trias åt till middag, säger Grzegorz Niedźwiedzki, paleontolog vid Uppsala universitet och medförfattare på artikeln.

Skalbaggsfossilen påminner om fossil från bärnsten, känt för att innehålla de bäst bevarade insektsfossilen. Dock bildades bärnsten främst under relativt ung geologisk tid. Den här studien visar att koproliter kan vara värdefulla för att studera tidig insektsevolution och utdöda djurs föda på samma gång.

Synkrotronskanningen utfördes vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble.

Vetenskaplig artikel:

Exceptionally preserved beetles in a Triassic coprolite of putative dinosauriform origin, (Qvarnström, Martin et al.), Current Biology.

Kontakt:

Martin Qvarnström, forskare vid Uppsala universitet, martin.qvarnstrom@ebc.uu.se