Bild: Callum T, Unsplash.
Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Att jobba utomhus bidrar till välbefinnande, återhämtning, förbättrad kognition och bättre sociala relationer – men det för också med sig skuldkänslor.

– Redan när vi börjar skolan får vi lära oss vikten av att sitta still och koncentrera oss. Det passar inte alla. Det här finns det en medvetenhet om i skolan, men vi pratar inte så mycket om det i relation till vuxna och arbete, säger Charlotte Petersson Troije, som genomförde Stickut-projektet vid Malmö universitet i samarbete med Malmö stad.

StickUt Malmö var ett interaktivt forskningsprojekt som bedrevs i samarbete mellan Malmö stad och Malmö universitet, med stöd från Europeiska socialfonden. Projektets syfte var att finna nya former att utveckla ett mer innovativt och hållbart arbetsliv genom att utmana rådande normer kring arbete som vanligtvis bedrivs inomhus. I projektet har 58 deltagare provat och utvärderat olika former för arbete utomhus. Data samlades in via intervjuer, gruppdiskussioner och en skräddarsydd mobilapp.

Starka normer leder till skuldkänslor

Redan innan pandemin kunde arbete i vissa fall utföras utanför kontoret, men pandemin har burit med sig att det blivit mycket vanligare att jobba hemifrån. Att det ska ske inomhus, det verkar dock de allra flesta vara överens om.

Men enligt Charlotte Petersson Troije kan många arbetsaktiviteter med fördel utföras utomhus, även för dem som arbetar på kontor. Det kan handla om möten, jobba med dator, läsa, tänka och pausa.

Att jobba utomhus bidrar enligt studien till en känsla av välbefinnande, återhämtning, självständighet, förbättrad kognition och bättre sociala relationer.

Men det för också med sig skuldkänslor.

– Här finns djupt liggande normer kring arbete och hur det bör utföras. Många känner sig skyldiga om de jobbar ute i solen. Här ser jag en chans till förändring nu under pandemin då vi förändrar vår syn på arbete och kopplingen till rummet. Men jag tror inte det sker i en handvändning, säger Charlotte Petersson Troije.

Just därför är chefernas attityder och organisationskulturen helt avgörande för att det ska fungera. Det är också viktigt att ha tillgång till en passande fysisk miljö, i nära anslutning till arbetsplatsen, till exempel en innergård, en park och promenadvänliga stråk.

Promenad bidrar till bättre samtal

För den som jobbar hemma under pandemin blir det i många fall ovanligt mycket skärm. De flesta möten sker med video, och den förflyttning som vanligtvis krävs till och från jobbet eller mellan möten uteblir. En ”walk and talk”-promenad kan då vara en uppfriskande omväxling.

Charlotte Petersson Troije kan också visa att det bidrar till bättre samtal.

En del påminner också om vikten av att pausa med en promenad på förmiddagen eller eftermiddagen. Att komma ut och röra på sig och ta paus från skärmen ett slag.

Men ska vi ens kalla det en paus?

– I projektet har det blivit tydligt att många viktiga saker blir lösta under joggingturen eller på promenaden. Det väcker verkligen frågan om vad som räknas som arbete eller inte. Om vi behöver en promenad för att lösa ett problem, är det då inte värt att betrakta det som en viktig del av arbetet snarare än ett sätt att gå iväg från det, undrar Charlotte Petersson Troije.

Hon beger sig själv ofta ut på promenad för att tänka.

– Jag tänker bättre när jag promenerar och beger mig ut på tankegång så fort jag har en möjlighet att bryta loss. Det är så himla lätt att sitta kvar och ”göra klart”. Men kroppen och huvudet stelnar. Efter en mörk vinter är vi också många som längtar efter att komma ut, säger Charlotte Petersson Troije.

Vetenskaplig artikel:

Outdoor Office Work – An Interactive Research Project Showing the Way Out, (Charlotte Petersson Troije, Ebba Lisberg Jensen, Cecilia Stenfors, Christina Bodin Danielsson, Eva Hoff, Fredrika Mårtensson och Susanna Toivanen). Frontiers in Psychology.

Kontakt:

Charlotte Petersson Troije, institutionen för urbana studier vid Malmö universitet, charlotte.petersson@mau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera