Tema

Svenska grisar ligger bättre till än grisproducenten

Grisarna har det bättre i Sverige jämfört med genomsnittet i Europa. Men när svenskt griskött utvärderas från ett socialt hållbarhetsperspektiv, och jämförs med andra länder, är det i stället grisproducenten som ligger sämst till. Forskare från SLU har gjort den första så kallade sociala livscykelanalysen av ett svenskt livsmedel.

Det är många som påverkas av produktion av griskött. Allt från grisproducenten och de som arbetar i foderodlingen, på grisgården och på slakteriet, till lokalsamhället runt gårdarna, samhället i stort och konsumenten. Produktionen påverkar naturligtvis också livet för alla grisarna.

– Vi har studerat en mängd sociala aspekter och jämfört konventionell och ekologisk produktion av svenskt griskött med ett europeiskt genomsnitt vad gäller sociala villkor, säger Stanley Zira, doktorand vid SLU.

I utvärderingen ingick sojaodling i Brasilien, Kina och Italien, rapsodling i Danmark och Sverige, odling av fodersäd på grisgårdar i Sverige, grisproduktion och slakt, samt konsumtion av griskött i Sverige.

Sociala aspekter kopplade till svenskt griskött

Grundat på en litteraturgenomgång och en workshop med experter identifierade Stanley Zira 165 sociala aspekter kopplade till produktionen av griskött. Det var svårt att hitta data som beskrev alla dessa aspekter, men sammanlagt kunde 93 indikatorer användas i utvärderingen. De sociala aspekterna sorterades i sex olika grupper efter vilka som var berörda: grisproducenterna, arbetarna, lokalsamhället, konsumenterna, samhället och grisarna.

En livscykelanalys beskriver följderna av att producera en viss kvantitet (en funktionell enhet), i denna studie 1 000 kilo griskött. Det har gjorts många miljömässiga livscykelanalyser (LCA) av köttproduktion och där ingår bland annat växthusgaser, näringsläckage, markanvändning och försurning. Sociala livscykelanalyser är däremot sällsynta och detta är den första som utvärderar produktionen av livsmedel från det svenska lantbruket. Forskarna utgick från FN:s riktlinjer för social livscykelanalys, men lade till två viktiga grupper som saknas i riktlinjerna: företagaren (i detta fall grisproducenten) och grisen.

– Vi använde många av de aspekter som föreslås i riktlinjerna, till exempel säkra och hälsosamma levnadsförhållanden, barnarbete, samhällets engagemang för hållbarhet och kulturarv, säger Stanley Zira. Men för att få med allt som kom fram i litteraturen och på workshopen behövdes ytterligare några aspekter, till exempel arbetsglädje, livsmedelskvalitet och aspekter kopplade till djurvälfärd.

Livscykelanalys visar på sociala risker

Betydelsen av olika sociala aspekter beskrivs med ett indexvärde för varje grupp i diagrammet nedan. Ju lägre värde i Social Hotspot Index, i jämförelse med referensen (0,5) som speglar sociala villkor i genomsnitt för människor, djur och samhälle i Europa, desto bättre.

Forskarna tog hänsyn till flera olika aspekter för varje grupp. För arbetare ingick bland annat skälig lön, säker arbetsplats och jämställdhet. För att vikta olika aspekter användes enkäter som besvarades av 20 experter. I enkäterna ställdes olika aspekter mot varandra i par, i en så kallad analytisk hierarkisk process. Det resulterade i vikter som visar den relativa betydelsen av olika aspekter i enlighet med experternas värderingar.

Som ett komplement till Social Hotspot Index beräknade forskarna även ”social risktid”, som tar hänsyn till hur mycket tid som ligger bakom produktionen av den funktionella enheten 1 000 kilo griskött. I analysen ingår till exempel arbetstid och grisens livstid. Social risktid påverkas av produktionssystemets effektivitet.

Social hållbarhet för konventionell och ekologisk produktion

Enligt den sociala livscykelanalysen ligger grisproducenterna och samhället nära den europeiska referensnivån, vilket innebär att det inte finns någon större skillnad i social risk mellan produktionen av svenskt griskött och ett europeiskt genomsnitt. För de andra grupperna är produktionen av svenskt griskött från ett socialt perspektiv klart bättre. I den sociala livscykelanalysen får grisarna lägst Social Hotspot Index vilket illustrerar att djurvälfärd är en styrka i svensk grisproduktion i jämförelse med den genomsnittliga europeiska produktionen.

För att förbättra grisproducenternas sociala villkor behöver framför allt inkomsten bli högre och förslitningsskadorna behöver minska. Den negativa inverkan som produktionen av svenskt griskött har på samhället hänger samman med ett begränsat bidrag till sysselsättning och livsmedelsförsörjning samt samhällets låga engagemang för bevarandet av grisars genetiska mångfald.

– Eftersom ingen har gjort en så här omfattande social livscykelanalys av lantbrukets produktionssystem tidigare fick vi pröva oss fram, berättar Lotta Rydhmer som är en av Stanleys Ziras handledare. Att studera två olika produktionssystem samtidigt hjälpte oss att utveckla livscykelanalysen. I den vetenskapliga artikeln redovisas Social Hotspot Index och social risktid för alla olika aspekter, vilket gör att studien kan användas för att identifiera styrkor och svagheter för olika intressenter i de två produktionssystemen.

Den största skillnaden i Social Hotspot Index mellan konventionell och ekologisk produktion handlar om hur lokalsamhället påverkas. Det är kopplat till användningen av bekämpningsmedel i sojaodlingen, tillgången till gårdsbutiker och möjligheten att få se betande grisar på landsbygden. Tillgång till gårdsbutiker och bidrag till livsmedelsförsörjning är två sociala aspekter av olika karaktär som båda kom fram på workshopen. I studien redovisas ett Social Hotspot Index-värde för varje grupp och därför vägdes inte gårdsbutiker och livsmedelsförsörjning mot varandra. Den första aspekten är viktig för lokalsamhället och den andra för hela samhället.

Ett verktyg för social livscykelanalys av lantbrukets produktionskedjor

Resultatet av en livscykelanalys beror på vilka aspekter som tas med och hur de viktas. Forskarna har strävat efter en heltäckande utvärdering, grundad på FN:s riktlinjer, där de utgick från den vetenskapliga litteraturen och synpunkter från många olika experter. Experterna var också de som fick värdera betydelsen av de olika aspekterna. Även om det inte var möjligt att få fram uppgifter för alla föreslagna aspekter finns det nu ett verktyg för att göra omfattande sociala livscykelanalyser.

– Vår förhoppning är att detta ska stimulera till fler studier av sociala aspekter, säger Stanley Zira. Med mer data kan utvärderingen förfinas. Det arbetssätt som beskrivs i denna studie kan också anpassas för social livscykelanalys av andra produktionskedjor, såsom mjölk och ägg.

Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet

I FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) finns tre dimensioner: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. När det gäller produktionen av griskött finns det många förväntningar. Djurvälfärden ska vara god samtidigt som produktionen ska vara miljövänlig och ekonomiskt lönsam samt bidra till människors välfärd i Sverige och andra länder. I nästa steg kommer Stanley Zira och hans handledare att kombinera den sociala livscykelanalysen (LCA) med en miljömässig LCA för att visa på synergier och målkonflikter.

Vetenskaplig artikel:

Social life cycle assessment of Swedish organic and conventional pork production. (Stanley Zira, Elin Röös, Emma Ivarsson, Ruben Hoffmann & Lotta Rydhmer) International Journal of Life Cycle Assess 25, 1957–1975 (2020).

Kontakt:

Stanley Zira, doktorand, Institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala, stanley.zira@slu.se
Lotta Rydhmer, professor, Institutionen för husdjursgenetik, Tillämpad genetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala, lotta.rydhmer@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Svenska grisar ligger bättre till än grisproducenten

 lästid ~ 5 min