Humöret viktigare än sexlusten vid val av p-piller

Som gynekolog möter Agota Malmborg ofta kvinnor som upplevt att hormonella preventivmedel, som exempelvis p-piller, p-plåster och p-ring, har negativ påverkan på lusten eller hur de mår psykiskt. Även om frågorna om sexuella biverkningar har belysts i forskning, är det inte klarlagt om det finns ett direkt samband mellan kvinnors sexuella funktion och hormoner i preventivmedel, och hur rådgivningen ska utformas för de kvinnor som upplever biverkningar.

I den aktuella studien, som publiceras i The European Journal of Contraception and Reproductive Health Care, har Agota Malmborg och hennes kollegor gått på djupet med vad dessa upplevda problem innebär för kvinnorna och deras val av preventivmedel. Genom djupintervjuer med 24 kvinnor, som i en tidigare enkätstudie uppgett att de upplevt minskad sexlust vid användning av hormonella preventivmedel, har forskarna identifierat fyra teman.

Humöret viktigare än sexlusten

För de kvinnor som upplevde att humöret påverkades negativt av hormonella preventivmedel, var det en viktig upplevelse som var mer betydelsefull än om sexlusten påverkades negativt. De kvinnor som upplevt att deras psykiska mående försämrades var tveksamma till att prova hormonella preventivmetoder igen, enligt studien.

Majoriteten av kvinnorna uttryckte att det tog tid och krävde erfarenheter av både användning av hormoner och den naturliga menscykelns variationer för att få ökad förståelse för den egna kroppens samspel mellan hormoner, sexuell funktion och psykiskt mående.

Miljön i underlivet påverkar sexlusten

Ett annat tema som forskarna identifierade handlade om att kvinnor som upplevt att hormonella preventivmedel påverkade den sexuella funktionen beskrev att kroppen och underlivet inte svarade på stimuli, som smekningar, inviter eller tankar. Även om de ville ha en sexuell aktivitet kändes kroppen avstängd, och det i sin tur minskade lusten.

– Det var en ny insikt för oss att lusten inte bara börjar i huvudet eller som svar på exempelvis smekningar, utan också av att miljön i underlivet är gynnsam i sig. En del kvinnor beskrev att underlivet blev mer svullet och med halt sekret vid ägglossning, något som uppfattades som positivt för sexlusten. Dessa kvinnor upplevde en förlust av denna förmåga i samband med användande av hormonella preventivmedel, säger Agota Malmborg, gynekolog vid Kvinnokliniken Ryhov i Jönköping, som disputerade vid Linköpings universitet i december 2019.

Det framkom också att rådgivaren, oftast en barnmorska, har en viktig roll och kan göra stor skillnad för kvinnan. Potentiellt kan rådgivaren påskynda kvinnans process att komma till insikt om vilka preventivmedel som passar henne bäst och att underlätta hennes val av preventivmedelsmetod. Mindre bra rådgivning kan tvärtom fördröja kvinnans insiktsprocess.

Preventivmedlet behöver följas upp

– Det är väldigt viktigt att följa upp om kvinnan är nöjd med preventivmedelsmetoden. Det är extra viktigt för unga kvinnor, som är i början av sin sexualitet och ännu inte har så mycket erfarenhet av hur just deras egna hormoner, lust och psykiska välbefinnande kan variera, säger Agota Malmborg.

Hon menar att den fortsatta forskningen på området bör fokusera på de kvinnor som upplever att de påverkas negativt av hormonella preventivmedel. En fråga att undersöka vidare är om det är möjligt att på sikt hitta sätt att förutse vilka kvinnor som har ökad risk att drabbas.

– Vi behöver jobba vidare med rekommendationer för vilka preventivmedel som vården ska föreslå den relativt lilla undergrupp av kvinnor som upplever sexuella biverkningar av hormonella preventivmedel. Jag tycker också att det här borde vara en signal till forskare att fortsätta utveckla nya preventivmetoder, både med och utan hormoner, så att det blir fler metoder att välja bland och fler kvinnor och förhoppningsvis även män kan hitta en metod som passar dem, säger Agota Malmborg.

Vetenskaplig artikel:

Sexual Function Changes Attributed to Hormonal Contraception Use – a Qualitative Study of Women Experiencing Negative Effects. Agota Malmborg, Louise Brynte, Gabriella Falk, Jan Brynhildsen, Mats Hammar och Carina Berterö. European Journal of Contraception and Reproductive Health Care, publicerad online 27 mars 2020

Kontakt:

Agota Malmborg, specialistläkare obstetrik och gynekologi, agota.malmborg@liu.se