En utmaning att ställa om till distansarbete

– De som är vana vid distansarbete har ofta fungerande rutiner kring att jobba hemma och har kanske till och med sökt sig till distansarbete för att man trivs med det. Samtidigt kan övergången till distansarbete vara en utmaning, särskilt som i det här fallet när det gick så snabbt och var ganska oplanerat på många arbetsplatser, säger Kristina Gyllensten, överpsykolog och psykoterapeut vid Sahlgrenska akademin, som forskar om hållbart arbetsliv.

Hon menar att det försvårar att övergången till hemarbete har varit väldigt plötslig. Men samtidigt är det en väldigt speciell samhällssituation, där många ser distansarbetet som en viktig åtgärd och ett sätt att själv kunna bidra i en tuff tid.

Både för- och nackdelar med distansarbete

Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten är i dagsläget att arbeta hemifrån i den mån det är möjligt. Detta har lett till att många arbetsplatser valt att övergå till distansarbete. Något som enligt Kristina Gyllensten har både fördelar och nackdelar.

– Det finns en risk att uppleva sig som ensam och isolerad. Men en positiv aspekt för många kan vara att sova lite längre om mornarna när man slipper göra sig i ordning och pendla. En förhoppning är att detta blir en möjlighet till återhämtning som hade varit svår annars. En stor nackdel för många är dock bristen på de sociala kontakterna.

Precis som uppfinningsrikedomen är hög när det gäller användandet av diverse program och rutiner för att hålla kontakten med kollegor, är lösningarna när det kommer till att rent fysiskt göra hemmet till arbetsplats många. På internet finns tips om att använda strykbrädor som höj- och sänkbara skrivbord och bygga skärmställ av böcker.

Lite enklare arbetsmiljö

Enligt Stefan Oliv, med. dr i arbets- och miljömedicin och ergonom vid Sahlgrenska akademin, är det inte heller särskilt mycket som behövs för att hjälpligt bygga upp en bra, ergonomisk arbetsmiljö hemma. Eftersom det är lätt hänt att sitta ganska hopsjunket med en laptop, så är nummer ett att ha ett löst tangentbord och en mus.

− Då kan man lätt placera själva skärmen högre, men fortfarande ha bra stöd för armarna. Men så länge som det handlar om en kortare period på några veckor är det ingen fara, det löser de flesta bara man tar pauser. Börjar det istället handla om månader kommer behovet att ordna mer av en riktig arbetsplats i hemmet, komplett med bildskärmar, bra belysning som inte bländar, kontorsstol och justerbara skrivbord, säger han.

Även Kristina Gyllensten menar att det är okej om den tillfälliga arbetsmiljön är lite enklare och saknar vissa hjälpmedel. Visserligen har arbetsgivaren fortfarande ansvar för en bra arbetsmiljö, men det är en speciell situation även för dem och det kan vara svårt att snabbt åka runt till alla som plötsligt arbetar hemifrån för att se till så att de sitter ergonomiskt.

– Men det är viktigt med en regelbunden kontakt mellan chef och arbetstagare. Det kan vara hjälpsamt att hitta en plats i hemmet som kan få innebära bara jobb. Hemmet är så mycket annat, en plats där man ser på tv och diskar och gör allt möjligt, men på jobbet jobbar man. Det är bra om man kan få ett hemmakontor som blir mentalt förknippat med arbete.

Viktigt med pauser

Hon betonar också vikten av rutiner och att försöka hålla arbetstiderna. Men också att ta raster.

– Det är viktigt med rutiner och att försöka fortsätta hålla arbetstiderna. Men också att ta raster. Arbetar man vid datorn, som många gör, kan det vara bra att ta en paus där man inte sitter just framför datorn. Det är bra att röra på sig under pauserna, att gå ut och ta lite luft och en promenad till exempel.

Stefan Oliv håller med Kristina Gyllensten om vikten av att ta pauser, gärna sådana där man står, går och rör sig.

– Det finns risk att man blir mindre fysiskt aktiv när man jobbar hemifrån. Annars kanske man går till bussen och går ut och äter lunch till exempel. I hemmet går man inte mycket och är man stressad är det ännu mindre troligt att man tar regelbundna pauser, säger han.

Kontakt:

Kristina Gyllensten, överpsykolog och psykoterapeut vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kristina.gyllensten@amm.gu.se
Stefan Oliv, med. dr i arbets- och miljömedicin och ergonom vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, stefan.oliv@amm.gu.se

Text: Cecilia Floris

Artikeln är även publicerad på Göteborgs universitets hemsida