Tema

Därför hamstrar vi toalettpapper

Hamstrar du toalettpapper eller bunkrar paracetamol för att klara dig igenom hela coronakrisen? Du är inte ensam. Ekonomiprofessorn Richard Wahlund förklarar psykologin bakom vårt behov av att bunkra i kristider.

I butiker och apotek över hela Sverige gapar hyllorna tomma där det borde stå toalettpapper, pasta och paracetamol. Kunder måste jaga från butik till butik på jakt efter en ynka toalettpappersrulle. Ökningen av fall av covid-19 i framförallt storstäderna har lett till att kunder skyndar sig att bunkra basvaror – detta trots rapporter från producenter som menar att det inte råder någon brist på dessa varor. Så varför beter vi oss som om det gör det?

Rationellt eller irrationellt?

– Ibland finns det en logisk grund för hamstring, förklarar professor Richard Wahlund, som forskar om konsumentbeteende och ekonomisk psykologi.

– Det är när människor är övertygade om att det kommer att bli brist på något de verkligen behöver, vare sig det är medicin, mat eller toalettpapper. Denna logik påverkas i sin tur ofta av psykologiska faktorer, vilket gör att vissa människor hamstrar mer än andra och vissa inte alls, trots att de har samma behov.

Sedan finns det irrationell hamstring och det är när det inte finns någon verklig brist i sikte eller inget direkt behov av de saker som bunkras. Som i fallet med toalettpapper, förklarar Wahlund.

Panikköpandet började i Hongkong redan i februari och spridde sig sedan över Asien, Europa och USA. I Hongkong blev det så illa att en grupp beväpnade rånare stal 600 rullar toalettpapper. I flera länder har fysiska gräl över det dyrbara materialet uppstått toarullesbunkrare emellan. En australiensisk tabloid tryckte några extra tomma sidor för att användas vid en nödsituation.

Med vidsträckta skogar och inhemska pappers- och massafabriker i full gång har svenskar ingen egentlig anledning att vara oroliga för att just den här nödvändiga produkten ska ta slut. Men det skulle mycket väl kunna hända att det tar slut på annat. Och hamstring ser vi fortfarande mycket av. En faktor som kan förklara detta är så kallade tidspreferenser.

Planera framåt eller leva i nuet?

– Positiva tidspreferenser innebär att människor föredrar konsumtion nu snarare än senare, medan de med negativa tidspreferenser föredrar konsumtion i framtiden istället för i nuet. De flesta människor ligger någonstans däremellan, förklarar Wahlund och fortsätter:

– Kort sagt, framtidsinriktade människor, som har negativa tidspreferenser, tenderar att planera framåt och investera mer i exempelvis utbildning, bostäder eller besparingar. Eftersom planering i förväg kräver viss kunskap tenderar de att aktivt söka information, inte minst från pålitliga nyhetsmedier. När de förutser en brist på vissa produkter kan det leda till hamstring. Men om de inte tror att indikationerna är pålitliga kommer de att hamstra mindre.

Personer med starka positiva tidspreferenser lever, å andra sidan, mer i nuet. De är mer benägna att leva ur hand i mun, planerar och sparar mindre. De är i allmänhet mindre benägna att hamstra, förklarar Richard Wahlund.

– Men bland sakerna de konsumerar finns sociala medier. Om det finns många nyheter eller rykten om möjliga brister och behov av hamstring kan detta påverka dem i deras beslut. Till exempel som berättelserna från Hong Kong och Australien som delades i stor utsträckning på sociala medier.

Vi hatar verkligen att förlora

Andra förklaringar till hamstring är förlustaversion och flockbeteende. Förlustaversion innebär att människor i allmänhet reagerar mer på förluster än på vinster.

– Vi hatar och försöker undvika förluster mer än vi älskar och försöker vinna. Något som aktiverar förlustaversion är om vi uppfattar en brist på något. Och det är exakt vad som händer när vi ser tomma hyllor i butiken. Det aktiverar en känsla av att vi saknar produkterna som inte finns där längre. Med andra ord så förlorar vi möjligheten att konsumera dessa produkter.

I en osäker situation tenderar människor också att titta på andra i vår ”flock” – vårt eget samhälle – för tips om vad man ska göra och hur man ska bete sig, och tro att andra vet något vi inte gör. Tomma hyllor och berättelser på sociala medier är exempel på sådana tips. När många människor imiterar andras beteende uppstår flockbeteende.

Fjärilseffekten

– Det kan ha börjat som en fjärilseffekt. Men det är en bluff, säger Richard Wahlund.

Du ser artiklar och memes om att det är slut på toalettpapper, din granne drar hem massa rullar och hyllorna i butiken ekar tomma och du kommer fram till att det råder brist. Du delar själv samma memes. Och när hyllorna har fyllts på kommer du också att köpa ett par balar papper – och därmed tömma hyllorna för nästa kund.

– Något som kan öka tendensen till hamstring ytterligare är att vi har vant oss vid att samhället tar hand om de vanligaste problemen och att vi bara behöver ta hand om våra egna problem. Man kan kalla det egoism, men vi kanske har lärt oss det från hur vårt samhälle är organiserat. Om så är fallet, så är det väldigt sorgligt, avslutar Richard Wahlund.

Kontakt:

Richard Wahlund, Stockholm School of Economics, Richard.wahlund@hhs.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Därför hamstrar vi toalettpapper

 lästid ~ 4 min